Ramadan er muslimenes hellige måned. Magasinet Chef får hjelp av en gründer i hijab til å informere sine lesere om «hvordan ledere kan bidra til et inkluderende arbeidsmiljø for ansatte som faster».
Ramadan starter 9. mars og pågår helt til 8. april. Svenske dagligvarebutikker ser det som lønnsomt med reklame rettet mot muslimer, og Norge følger etter.
Chef har lagd en reportasje med den praktiserende muslimen Deqa Abukar, som selvsagt er iført hijab.
Jag vill betona att fastan som muslim ligger på individen. Personen som fastar måste veta att den klarar av det. Chefen och arbetsgivaren måste inte anpassa sig till det, utan det handlar om att skapa en inkluderande miljö på arbetsplatsen för medarbetare som fastar”, sier entreprenøren Deqa Abukar till Chef.
Hun mener bedriftsledere bør la muslimske ansatte ta pauser i løpet av arbeidsdagen, enten for å bryte fasten eller for å knele for Allah.
Hun har fire tips til svenske sjefer:
1. Respekt för mat och dryck. Förstå att anställda som fastar inte kommer att äta eller dricka något under dagtid. Om arbetsplatsen tillhandahåller gemensam mat, se till att det finns alternativ för de som fastar. Exempelvis genom spara undan maten så att den anställda som fastar kan äta den när fastan bryts.
2. Flexibilitet. Ge anställda möjlighet att anpassa sina arbetstider eller ta korta pauser under dagen för att kunna bryta sin fasta.
3. Kommunikation. Kommunicera tydligt med dina anställda om eventuella förändringar i arbetstider eller arbetsbelastning under ramadan, så att de kan planera sina dagar bättre.
4. Respekt för bön. Visa respekt för anställdas behov av att be under dagen och ge dem möjlighet att göra det vid lämpliga tillfällen.
Det snakkes om respekt, fleksibilitet og kommunikasjon. Men få krav stilles den andre veien, at f.eks. muslimer skal respektere jøder eller svenske lover, regler og tradisjoner. I de muslimske land opplever både kristne og de få jødene som er igjen, massiv undertrykkelse. Men vi skal tolerere de intolerante.
Deqa Abukar kom til Sverige for 20 år siden med sin mor og åtte søsken. Det høres ikke akkurat ut som et lønnsomt prosjekt for svenske skattebetalere.
Hun fremstilles som gründer og entreprenør. En kjapp undersøkelse viser at hun grunnla en såkalt non profit-organisasjon ved navnet BLING. Forretningsideen er ifølge Forbes å «gi verktøy for å støtte underrepresenterte gründere». Her lukter det lite reell verdiskaping og solid offentlig støtte.
Les også: