Sverige vil ikke vente på NATO-medlemskap, men velger allerede nå å sende væpnede tropper til Latvia innenfor rammen av NATO Forward Land Forces (FLF).
– Sverige och dess grannar lever direkt i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Men Rysslands hot, desinformation och cyberattacker är ett försök att destabilisera hela Europa, sa statsminister Ulf Kristersson under konferensen Folk och Försvar.
– Vi kommer att bidra till Natos försvar och avskräckning. Förra året meddelade jag att Sverige, förutom att bidra till Natos Baltic Air Policing och samarbete för att stärka det europeiska luftförsvaret, var redo att tillhandahålla markstridsförband till försvaret av de baltiska staterna. Idag kan jag rapportera att regeringen har för avsikt att bidra med en reducerad bataljon till de kanadensiskt ledda styrkorna i Lettland.
Tirsdag publiserte svenske Försvarsmakten en pressemelding som bekreftet statsministerens opplysninger og ga detaljer om hvordan det første svenske bidraget til forsvaret av den baltiske grensen mot Russland vil se ut.
«Med Sveriges annalkande medlemskap i Nato planerar Försvarsmakten för att bidra med arméförband i Lettland inom ramen för Natos FLF-koncept. Nato Forward Land Forces (FLF) är multinationellt sammansatta stridsgrupper placerade i åtta länder i östra Europa. Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato», skriver Försvarsmakten på sine nettsider.
FLFs kampgrupper er i dag lokalisert i åtte land i Øst-Europa: Bulgaria, Estland, Litauen, Latvia, Polen, Romania, Slovakia og Ungarn. Den svenske styrken vil slutte seg til den kanadisk-ledede Enhanced Forward Presence (EFP), som er en av fire bataljonsstore kampgrupper med base i Estland, Latvia, Litauen og Polen og er ment som en første forsvarslinje mot en russisk bakkeinvasjon av Baltikum. Kampgruppen inkluderer for tiden kontingenter fra Albania, Canada, Tsjekkia, Island, Italia, Montenegro, Polen, Slovakia, Slovenia og Spania. Det totale antallet tropper, ifølge Newsweek, er rundt 4000, med styrken med hovedkvarter i militærleiren Ādaži, nær hovedstaden Riga og rundt 125 mil fra den russiske grensen.
Sverige vil bidra med bakkestridsenheter i Latvia. Det første styrkebidraget kan være på plass i løpet av neste år og vil bestå av en mekanisert bataljon på rundt 600 soldater, hovedsakelig fra panserregimentet P7 i Skåne.
På stedet i Latvia skal operasjonen ledes av en dansk divisjonsstab. Planen er at Sverige og Danmark vekselvis skal dele ansvaret for å sette opp en bataljon som en del av en brigade med base utenfor Riga. De danske og svenske troppebidragene vil erstatte hverandre på halvårlig basis.
Den latviske forsvarsministeren Andris Spruds ønsket Sveriges kunngjøring velkommen i et innlegg på X:
«Takk, Sveriges statsminister Ulf Kristersson og Sveriges forsvarsminister Pål Jonson for beslutningen om å sende en kontingent på størrelse med en bataljon til NATOs EFP-kampgruppe i Latvia. Vi er takknemlige for denne viktige avgjørelsen og ser frem til styrket forsvarssamarbeid.»
Den svenske regjeringen har også varslet at de vil øke landets forsvarsutgifter med 27 milliarder svenske kroner for å nå NATOs utgiftsmål på to prosent av BNP.
