Bedrifter og politikere i Småland skrev brev med et nødrop til regjeringen om de høye strømprisene, men fikk ikke noe svar. Nå snakkes det åpent om å gjøre opprør.

– Politikerna sliter sönder landet. Snart tvingas vi göra uppror, sier bedriftseieren Bo Wiger til Tidningen Näringslivet.

Strømkostnadene skyter i været med et uvisst antall millioner kroner. Det blir umulig å planlegge virksomheten, siden forutsetningene hele tiden forandres, som regel til det verre.

– Bara i juni månad ökade räkningen med en miljon. Hur ska vi hantera det, hur ska vi kunna planera ekonomin, sätta en budget när det inte går att förutsäga kostnaden för energin.

Bo Wiger eier Nya Gjuteribolaget, som har 100 ansatte i Bredaryd og Mönsterås. Fjorårets overskudd på syv millioner SEK måtte brukes for å betale de økte etrømkostnadene, og ikke til nye investeringer slik planen var.

– Just nu räknar vi på om vi ska koncentrera verksamheten till en av platserna men då måste jag ju säga upp medarbetare.

En lønnsom arbeidsplass som planla ekspansjon er altså tvunget til å innskrenke driften, og redusere antall arbeidsplasser. Alt på grunn av et politisk ønske om å redusere utslipp av CO2. Og Wiger er ikke alene.

I mai skrev et titalls bedriftseiere og fire lokalpolitikere et åpent brev til næringsminister Karl-Petter Thorwaldsson og energiminister Khashayar Farmanbar. Brevet var et rent nødrop:

Vi som skriver detta brev är representanter för företag som bedriver energikrävande verksamheter och som svarar för många arbetstillfällen. Vi skriver detta också ihop med företrädare för de kommuner och den region vi verkar i.

Vi tillsammans delar bilden av att de orättvisa villkoren innebär en stor risk för våra företags överlevnad och därmed också en risk för tappade skatteintäkter för kommunerna och regionen.

De peker på de store forskjellene mellom nord og sør, et fenomen som vi kjenner igjen her i Norge, hvor spotprisen i sør mange dager er over 100 ganger så høy som i nord. Fra NTB i dag:

I Sørøst- og Vest-Norge blir prisen 2,17 kroner per kWh på sitt høyeste, og i Midt- og Nord-Norge blir prisen 0,029 kroner.

Men brevet fikk ingen respons. Bedriftene organiserte derfor et pressetreff med lokale politikere.

Camilla Brodin sitter i riksdagen for Kristdemokraterna, og er medlem av næringskomitéen. Hun forstår bedriftseiernes uro.

– Vi måste titta på elsystemet i sin helhet. Det är ingen quick-fix att bygga ut havsbaserad vindkraft och kärnkraft. Vi måste ha mer el i framtiden för att vi ska klara klimatutmaningen, sier hun i et intervju med SR P4.

Bedriftseierne og politikerne som står bak nødropet fortsetter jobben med å få respons fra de ansvarlige i regjeringen, men blir i stor grad ignorert.

– Jag vet inte vad vi ska göra för att få gehör för våra frågor. Det är som att ropa i öknen. Vi företagare måste veta hur vi ska satsa framåt, hur vi ska investera, sier Bo Wiger.

Ironisk nok hadde selskapet til Wiger planer om å investere en del av fjorårets overskudd i solceller. Nå har de ikke råd på grunn av de høye strømprisene klimapolitikken har påført bedriften.

Samtidig er Wiger kritisk til at bedrifter ikke får muligheten til å fokusere på sine kjerneområder, fordi de må fokusere på energi.

– Ska vi tvingas att bli ett energiföretag också? Vi förbrukar cirka 2,5 megawatt per år och solenergin kan ersätta cirka 1 megawatt. Vill vi öka det än mer, då krävs att kommunen installerar nya ställverk. Det är inte bara att sätta upp lite solceller och tro att det löser sig, elförsörjning är en komplicerad process.

Uroen slipper ikke taket, og det er en økende frustrasjon over mangelen på engasjement fra regjeringens side. Konsekvensene kan bli at bedriftseierne i Sør-Sverige gjør opprør.

– Många här har jätteproblem medan politikerna sliter sönder landet. Jag vet inte vad som krävs för att de ska vakna, snart tvingas vi väl göra uppror här nere, sier Bo Wiger.

Les også:

Davos: Vi skal overvåkes og «belønnes» med klimakreditter

Kjøp «Et varslet energisjokk» her!