Den svenske Åklagarmyndigheten har tatt ut tiltale mot to representanter for daværende Lundin Oil AB for medvirkning til folkerettslige lovbrudd i Sudan 1999 til 2003. Aktor regner nå med at hovedforhandlingen vil ta 1,5 år i retten.
Torsdag kom tiltalen mot Lundin Oils styreleder Ian Lundin og styremedlemmet og også tidligere administrerende direktør Alexandre Schneiter. Saken dreier seg om alvorlig brudd på folkeretten i Sudan i årene 1999 til 2003. Det er første gang siden Nürnberg-rettssaken etter andre verdenskrig at det er tatt ut tiltale for alvorlige brudd på folkeretten.
I Åklagarmyndighetens pressemelding heter det at Ian Lundin er tiltalt for medvirkning i perioden mai 1999 til mars 2003 og Alexandre Schneiter er tiltalt for forbrytelser begått i perioden oktober 2000 til mars 2003.
Krigsforbrytelser for å sikre oljeoperasjoner
Ifølge Åklagarmyndigheten er de siktede mistenkt for å ha bidratt til at det daværende sudanesiske regimet under Omar al-Bashir brøt krigens lover for å sikre selskapets oljevirksomhet i Sør-Sudan.
Lundin Oil antas å ha bidratt til utvidelsen av borgerkrigen til et tidligere relativt stort område i Sudan, noe som førte til drap på titusenvis av sivile, og at hundretusener ble forvist fra sine hjem.
Under borgerkrigen skal det sudanesiske militæret, sammen med en militsgruppe, ha utført offensive militære operasjoner for å ta kontroll over området kjent som Block 5A, som Lundin Oil pekte på som interessant for dem, for å legge forholdene til rette for Lundin Oils oljeleting.
– Vi menar att utredningen visar att militären och allierad milis systematiskt anföll civila eller i vart fall genomförde urskillningslösa anfall. Till exempel flygbombade man från transportplan, besköt civila från stridshelikoptrar, förde bort och plundrade civila och brände hela byar och skördar så att människor inte hade något att leva av.
– Följden blev att många civila dödades, skadades och fördrevs från Block 5A, sier kammeradvokat Henrik Attorps, som også har vært leder for forundersøkelsen under etterforskningen mot de to lederne og Lundin Oil AB.
Ifølge Åklagarmyndigheten ble det brukt en krig som var i strid med internasjonal menneskerett og som ifølge svensk lov utgjør et alvorlig brudd på folkeretten. Aktor mener videre at de tiltalte på ulike måter deltok i brudd på folkeretten. Det er denne medvirkningen Ian Lundin og Alexandre Schneiter nå blir tiltalt for.
– Direkt efter att militären i maj 1999, i strid med det lokala fredsavtalet, gick in i Block 5A ändrade Lundin Oil sin syn på vem som skulle svara för säkerheten kring bolagets verksamhet. Bolaget begärde då av den sudanesiska regeringen att militären fortsättningsvis skulle ansvara för säkerheten.
– Detta trots att det betydde att militären därför skulle behöva ta kontroll över Block 5A genom strider. Det som gör detta till brottslig medverkan är att man ställde de här kraven trots att man förstod eller var i vart fall likgiltig inför att militären och milisen krigade på ett sätt som är förbjudet enligt krigets lagar, sier førsteadvokat Krister Petersson.
Tiltalen hevder blant annet at Ian Lundin under en samtale med den sudanesiske regjeringen krevde at en transportrute mellom Bentiu og Thar Jath, i et område som ikke kontrolleres av det sudanesiske militæret eller en regimental milits, kunne brukes av Lundin Oil innen 15. mars 2000. Dette ifølge opplysninger publisert i Dagens Juridik, som også viser til tiltalen:
Ian Lundin framställde kraven med uppsåt om att de innebar att den sudanesiska militären tillsammans med regimallierad milis skulle behöva genomföra offensiva militära operationer och att den sudanesiska regeringens krigföring systematiskt innefattade anfall mot civila eller i vart fall urskillningslösa anfall.
Härigenom främjade Ian Lundin att den sudanesiska regeringens krigföring användes för att skapa förutsättningar för Sudan Ltd:s verksamhet (Lundinbolaget reds. merknad).
Ifølge aktor fortsatte Lundin og Schneiter fra mai 1999 til mars 2003 å fremme forbrytelser begått av militæret og den allierte militsen. Forbrytelsene ble begått for å muliggjøre Lundin Oils operasjoner, og til gjengjeld forpliktet Lundin Oil seg til å bygge veier i områder som ikke var kontrollert av det sudanesiske militæret.
Selskapet holdt også den sudanesiske regjeringen informert om områdene der selskapet planla å drive oljeleting, noe som krevde at militæret og militsen tok kontroll over områdene gjennom kamp. I forbindelse med disse kampene begikk militæret og den allierte militsen krigsforbrytelser mot sivilbefolkningen.
Carl Bildt innkalt som vitne
Sveriges tidligere utenriksminister Carl Bild er en av dem som vil bli innkalt som aktors vitner i rettssaken mot Lundin og Schneiter.
Carl Bildt satt i styret i Lundin Oil mellom årene 2000 og 2006, og skal svare på spørsmål om situasjonen i og ved Blokk 5A og Lundinbolagens virksomhet i området i årene 1997 til 2003. Han vil også vitne om at det var kjent for Lundins ledelse at kampene i og ved Block 5A handlet om kontroll over områder for oljeleting.
Ifølge Dagens Juridik skal Bildt også svare på om det var kjent for Lundins ledelse, inkludert Ian Lundin og Alexandre Schneiter, at det sudanesiske militæret utførte vilkårlige bombeangrep med transportfly som Antonov i forbindelse med den væpnede konflikten i Sør-Sudan, og om at det var en kunnskap i Lundins ledelse om at kampene i og ved Blokk 5A forverret seg rundt årsskiftet 2002/2003.
Lundin Oil og Norge
Lundin Oil solgte sin virksomhet i Sudan i 2003 og konsentrerer seg nå om Norge og oljefeltet Johan Sverdrup. En artikkel publisert i Financial Times gjør oppmerksom på at den svenske Åklagarmyndigheten tidligere har ført saker om folkerettsbrudd i Rwanda og Iran, men at tiltalen mot de to lederne i Lundin Oil er unik fordi den gjelder en av Sveriges fremste familiebedrifter.
Financial Times bruker begrepet «war crimes», altså krigsforbrytelser.
Lundin Oil har i dag store interesser i naturressurser og kontrollerer flere selskaper som er aktive i olje- og mineralindustrien.
Godt håp om domfellelse
Åklagarmyndigheten har store forhåpninger om å kunne nå domfellelser, til tross for at forbrytelsene ble begått for over 20 år siden og til tross for at forundersøkelsen tok elleve år å fullføre.
– Vi gör självklart en bedömning av både trovärdighet men också tillförlitlighet när vi hör personer och det är utifrån de uppgifterna vi sedan gör en sammantagen bedömning om vi har tillräckliga skäl att väcka åtal eller inte, sier kammeradvokat Karolina Wieslander i et intervju med Dagens Juridik.
– I det sammanhanget kan jag påminna om att vi har ju i svensk domstol fällande domar såväl från före detta Jugoslavien som Rwanda och det är ju från åren 93 och 94. Det är rättegångar som har varit i modern tid, i närtid. Det har handlat om fällande domar med mycket långa fängelsestraff.
– Det innebär att även om bevisningen är gammal så har domstolen funnit att vittnena och målsägandena i de målen vara trovärdiga och då framförallt tillförlitliga. Mot den bakgrunden kan man säga att en lång tid i sig inte hindrar att det finns tillräcklig bevisning för en fällande dom.
Nå venter en historisk rettssak hvor tiltalte risikerer lange straffer hvis de blir funnet skyldige. Tiltalen pålegger også Lundin Oil AB å betale et beløp på 1 391 791 000 svenske kroner, som ifølge aktor tilsvarer verdien av overskuddet på 720 098 000 SEK som selskapet oppnådde ved salget av virksomheten i 2003.
Etterforskningen som ligger til grunn for tiltalen har vært svært omfattende. Det er holdt om lag 270 avhør med til sammen 150 personer og forundersøkelsen omfatter i overkant av 80 000 sider.
Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!