Äppelviken ligger et stykke utenfor Stockholm sentrum. Foto fra Facebook.
Til slutt nådde den økende kriminaliteten også frem til det fredelige, velstående området Äppelviken i Stockholm. For noen ble det et brutalt møte med en virkelighet mediene ikke snakker så mye om.
Mange av innbyggerne har muligens ikke festet særlig lit til beskrivelsene av det som skjer i landet for øvrig. «Det er sikkert overdrevet, så ille kan det da ikke være», tenker man kanskje, mens man klipper rosebusken i hagen. De store mediene har gjort sitt for å dempe inntrykket av at noe er galt.
Den massive kriminaliteten som setter sitt preg på de fleste andre byer og tettsteder i hele Sverige, har i ytterst liten grad berørt innbyggerne her ute i den velstående, rolige bydelen i med nærhet til sjøen. De har vært forskånet for den slags.
Men brått ble man vekket opp til realitetene også her. Det er ennå ikke snakk om storstilte bilbranner, skolebranner, gjengkrig, bombesprengninger, maskinpistolsalver eller en voldtektsbølge – slikt man leser om i byer som Göteborg, Malmö og en rekke av Stockholms andre bydeler og forsteder.
Foreløpig var dette «bare» et ran av en butikk. Men selv dét er nokså nytt her, og varsler at et tidsskille kan ha inntruffet også i Äppelviken. Ranet fant sted i en liten, lokal bokhandel.
Avisen Fria Tider omtaler hendelsen:
«Bokhandeln i exklusiva Äppelviken i Bromma rånades på onsdagen. Rånet kan komma att förändra idyllen. Butiksägaren känner sig plötsligt väldigt otrygg och konstaterar att brottsligheten sprider sig. Det har funnits en naiv inställning i området, säger hon i Svensk Bokhandel.
Området beskrives slik:
«Äppelviken i Bromma i Stockholm är en av de rikaste samt mest idylliska och homogena stadsdelarna i Stockholm».
Det är dock inte särskilt svårt att ta sig dit. Det är bara att ta Nockebybanan från Alvik.»
Nettopp Alvik, kun en kort togtur unna, ble i fjor «berømt» for en bølge av ran. Dette ble omtalt i lokalavisen Bromma Direkt i 2019.
Ranet i Äppelviken skal ha gjort inntrykk i det fredelige lokalmiljøet:
«I tidningen använder ägaren Mia Strandell diverse vredgade ord för att beskriva händelsen. Hon kallar det bland annat för «helt sinnessjukt», och fortsätter:
– Man känner sig plötsligt väldigt otrygg. Det är väldigt kränkande. Vi är naiva, vi har den här lilla idyllen runt oss och har varit lite oförsiktiga. Vi låser inte när vi går och slänger sopor. Vi har fått oss en liten tankeställare. Brottsligheten sprider sig och finns även i små härliga villaidyller, säger hon till Svensk Bokhandel.
Samtidigt förstår hon inte varför rånarna valde en liten butik som bara varit öppen i tre dagar efter sommarstängning. Hon tycker det verkar desperat och korkat.
Rånarna fick dock med sig cirka 3.000 kronor. Butiken kommer nu ta bort sin växelkassa och kontantköp ska undvikas.»
Ranet var altså ikke av den aller meste dramatiske sorten. Utbyttet av det hele var heller ikke all verden. Det viktigste med hendelsen er de sporene den setter. Noe er endret, den søvnige, naive tryggheten er borte. Dører må låses, man må være på vakt på en ny måte. Nå er også Äppelviken blitt en del av «det nya Sverige».
Også i Norge finnes det små «enklaver» og avsondrede lokalmiljøer der man opplever lite av utviklingen i resten av samfunnet. I enkelte av disse miljøene, blant annet på Oslos vestkant, har en slags «politisk og kulturell elite» klumpet seg sammen. Nesten som i Äppelviken lever man i behagelig avstand fra mange av de utviklingstrekkene i samfunnet man selv ironisk nok er gjennomgående ukritisk innstilt til.
(Saken er oppdatert med presisering av geografiske detaljer).
