Intensivsykepleier Anne Rosendahl beskriver sine pasienters angst når de ikke får puste: – De kjemper og angsten lyser ut av øynene. Foto: Privat / Micael Taavo
Mens demonstranter og godhetsposører skriker så høyt de kan for å fortelle oss at vi lever i et samfunn med systematisk rasisme, kjemper totalt utslitte sykepleiere og leger døgnet rundt for pasienter som hiver etter pusten og har dødsangst. «I can’t breathe».
Intensivsykepleieren Anne Rosendahl kommer med en desperat appell:
Ni måste lyssna! Ni måste ta detta på allvar – fortsatt och länge till. Det går åt helt fel hål.
Rosendahl har arbeidet med intensivpleie av covid-19-pasienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala siden mars. På Facebook beskriver hun pasientenes kamp, deres dødsangst:
Då blir det oerhört påtagligt hur fruktansvärt jobbigt och ångestfyllt det är för dem att kämpa med andnöd. Den hemska torrhostan, den låter som inget annat. Och den djupa dippen i syresättning när man i 2 sekunder tar av masken för att fukta munnen på dem. De kämpar och ångesten lyser i ögonen.
Vi må konstatere at ett offer for politivold på andre siden av jordkloden rettferdiggjør å sette sårbare gruppers liv i fare her hjemme. Her i Norge og Skandinavia, hvor vi finner verdens minst intolerante og rasistiske folk.
Norge har ikke vært like hardt rammet av pandemien som Sverige, men også her er helsemyndighetene alvorlig bekymret over risikoen ved at tusenvis samler seg i byene, står tett som sild i tønne og skriker seg hese.
Akkurat idet vi var i ferd med å få smittespredningen under kontroll, risikerer vi at godhetsposørene forårsaker såkalt superspredning.
En av Sveriges ledende smitteverneksperter, Björn Olsen, professor og overlege i infeksjonssykdommer, er provosert:
– Det är som att säga «fuck you» till alla som kämpar med att få bukt med smittspridningen. (Aftonbladet)
Å ikke følge restriksjonene er respektløst mot alle coronasmittede som kjemper for sitt liv, det er respektløst mot alle som kjemper for disse pasientene, skriver Rosendahl:
Det kan vara du eller dina nära som imorgon är i behov av intensivvård, pga covid eller annat.
Anne Rosendahls innlegg er delt 35.000 ganger og har fått over 3.000 kommentarer.
Les hele innlegget:
Just nu svämmar facebook över av nödrop från oss inom sjukvården. Ni är säkert trötta på våra inlägg – men det här är det enda vi kan göra för att få er att förstå! Ni måste lyssna! Ni måste ta detta på allvar – fortsatt och länge till. Det går åt helt fel håll. Intensivvårdsspatienterna hos oss har fördubblats på 2 veckor. Nu ser vi konsekvenserna av folks beteende vid Kristihimmelfärdshelgen.
Jag har idag vaknat efter nattjobb, huvudet spränger och bultar, nattens ljud ekar och bilder flimrar förbi. Mina två patienter var vakna i natt, klarade sig fortfarande utan respirator men med maximal hjälp av syrgas och övertrycksandning. Då blir det oerhört påtagligt hur fruktansvärt jobbigt och ångestfyllt det är för dem att kämpa med andnöd. Den hemska torrhostan, den låter som inget annat. Och den djupa dippen i syresättning när man i 2 sekunder tar av masken för att fukta munnen på dem. De kämpar och ångesten lyser i ögonen.
När de blir dåligt syresatta blir det svårare för dem att samarbeta. Vi försöker trösta, lindra, stötta, peppa, uppmuntra. Optimera läget på masken och på kroppen för att underlätta andningsarbetet. Väl medvetna om att vid nästa dipp i syresättningen kanske vi inte får upp den, vi är beredda med läkemedel och respirator.
I snart tre månader har vi i Sverige kämpat mot detta virus – jag har full förståelse för att alla börjar tröttna på att följa riktlinjer för social distansering. Men hur tror ni vi känner?? Att ständigt jobba i denna skyddsutrustning och under dessa premisser. Vi är helt slut, mentalt och fysiskt. Innan den här uppgången kom hade vi fått våra semestrar beviljade. En semester som vi aldrig någonsin behövt så mycket som nu.. Vi inser alla att den nu är i farozonen. Hur ska vi orka?
Vid första covidtoppen höll sig folk till restriktionerna. Vilket gjorde att de vanliga ivafallen faktiskt minskade och vi kunde ta hand om alla de som behövde intensivvård för covid. Men nu – nu stiger covidfallen pga att folk inte orkar längre – och då kommer även de vanliga sommarfallen öka – trafikolyckor, motorcykelolyckor, drunkningstillbud, brytna nackar vid dyk på grund vatten mm. Hur ska alla de som behöver intensivvård för detta kunna tas om hand när covidfallen ökar och vem ska orka ta hand om dem? När ska vi få vila?
Att inte följa restriktionerna, att inte tro att dina handlingar spelar roll, det är respektlöst mot alla som kämpar för sitt liv i covid, det är respektlöst mot oss som kämpar med dessa patienter. Det kan vara du eller dina nära som imorgon är i behov av intensivvård, pga covid eller annat. Lyssna på oss och gör skillnad!
https://www.facebook.com/anne.rosendahl.79/posts/10157406929403994