Sverige har den siste tiden opplevd at gjengkrigen har roet seg ned litt. Årsaken er dog ikke så hyggelig. En av forklaringene er at gjengkrigen har blitt Sveriges nye eksportvare, noe vi også har merket her i Norge.

Foxtrot-krigen har rystet Sverige, med mord, sprengninger og andre voldshandlinger i flere svenske byer og områder. Men nå har det vært en viss nedgang. Politiet mener at mange pågripelser kan ha bidratt.

– Väldigt många personer sitter frihetsberövade i ärenden i hela landet. Det gör att eventuella personer som man vill angripa, eller personer som angriper, inte har den möjligheten nu, sier Gunnar Appelgren, kriminalkommissar och ekspert på gjengkriminalitet til Aftonbladet.

Men en annen forklaring kan være at mange av de gjengkriminelle har rømt ut av landet.

– Det är ingen ny grej att de gör det. Vi har sett det tidigare i till exempel Spanien, Danmark och Turkiet. Man sticker utomlands om man har en hotbild, både för att komma undan rättvisan men också för att undvika att bli hittade av andra kriminella.

I høst har flere kriminelle handlinger i utlandet blitt knyttet til Foxtrot. Det har vært skytinger i Tyrkia, og tirsdag denne uken var det et drap i Bosnien-Hercegovina. Flere svenske Foxtrot-medlemmer har blitt pågrepet, blant annet i Tunisia og Serbia.

– När det skedde flera dåd i Spanien med svenska gängkriminella blev spansk polis väldigt effektiv mot dem. Turkiet har nog också känt på samma sak. Efter skottlossningen som skedde där i höstas har det förts en debatt i landet om det, sier Appelgren.

Han tror dette vil få konsekvenser, siden ingen ønsker den svenske volden som disse svenske gjengmedlemmene utfører velkomen til sitt land. Også Norge er rammet. Kripos-sjef Kristin Kvigne sier at Foxtrot-nettverket er registrert i 11 av 12 norske politidistrikt.

Appelgren sier det svenske politiet har et robust og bra samarbeid med andre land, som også ønsker å få slutt på den svenske volden,

– Den svenska gängkriminaliteten sticker ut, och man vill inte ha det problemet utomlands, sier Appelgren.

Han sier at det at gjengkriminaliteten har dempet seg litt i Sverige trolig er en kortvarig situasjon.

– Det kan verka lugnt på ytan, men det är det inte. Vi har tittat på hur våldet sett ut tidigare, och det kommer i vågor beroende på hur konflikterna ser ut. Det kommer toppar med många angrepp, sedan lugnar det ner sig, sedan får de tag i varandra igen. Förhoppningsvis kanske topparna blir lägre och lägre framöver, så det inte landar på en lika exceptionell nivå som nu under hösten.

Realitetsorienteringen ser dog ikke ut til å spre seg blant svenske journalister. I en kommentar i samme avis skriver Johanna Frändén: Innvandringen er en moderne suksesshistorie.

Det är rätt otroligt att det går så bra för invandrare i Sverige, är det inte?

Om du studsar vid det påståendet beror det kanske på att du inhämtar information i svenska medier och att de, det vill säga vi, är dåliga på att plocka upp långsiktiga trender.

For svenske medier er ifølge Frändén mest opptatt av å skrive om gjengkrigen innvandrere står for, enn at majoriteten av innvandrere går i skolen og arbeider.

Det er selvsagt mange innvandrere som går i skolen, siden gjennomsnittsalderen er såpass lav. Hvor mange innvandrere som arbeider er totalt uinteressant, siden man regnes som sysselsatt hvis man jobber minst én time i uken. Dessuten jobber mange innvandrere i statsfinansierte jobber som er skapt for å forsøke å hindre noe av den katastrofen innvandringen fører med seg.

Hvor mange forsørger seg selv og familien uten sosiale stønader? Det er det eneste som betyr noe. Men disse tallene er ikke like festlige.

Det er nesten utrolig at man kan beholde en privilegert jobb som journalist i en av Sveriges største aviser når man klarer å skrive følgende i 2023, som en kommentar på at statsminister Ulf Kristersson kalte innvandringen enbelastning i 2021.

Det var konstigt sagt av flera skäl, inte minst eftersom det är väl känt att invandring generellt är en långsiktig ekonomisk plushistoria.

Sverige er en fortapt nasjon, og dette utgjør en massiv trussel for Norge, som har en lang og ukontrollert grense mot kaoset.

Document Forlag utgir Mattias Desmet. Kjøp boken her!