Illustrasjon: Konungariket Sveriges regering / Wikimedia Commons.
Resultatet av den internasjonale studien PIRLS, som undersøker leseevne og holdninger til lesing hos elever på 4. trinn, traff den svenske skoledebatten som en bombe. Studien viste at leseevnen til de svenske elevene hadde falt dramatisk siden forrige undersøkelse, som ble gjennomført i 2016. Andelen elever som ikke når det såkalte lavnivået, var mer enn doblet, og forskjellen i resultatene mellom studentene med høyest og lavest resultater var de største som er målt siden PIRLS startet i 2001.
Det svenske Skolverket oppsummerte studien i rapporten PIRLS 2021 Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv, der forfatterne understreker språkets betydning for samfunn og demokrati, og advarer om at skoleelevers mangel på språklig kompetanse kan få vidtrekkende konsekvenser for nasjonen.
Reaksjonen fra den svenske regjeringen var umiddelbar. Kunnskapsminister Lotta Edholm innkalte til en pressekonferanse der hun annonserte at regjeringen gjør flere investeringer for å sikre at svenske studenter blir flinkere til å lese, og i pressemeldingen fra Utbildningsdepartementet heter det:
«Bland annat har regeringen satsat 685 miljoner kronor 2023 för att skolhuvudmän ska kunna köpa in läromedel och 43 miljoner kronor för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling.»
Innvandring er årsaken
Problemet med de svenske elevenes forverrede resultater handler ikke om mangel på ressurser, men om manglende integrering: Annenhver deltakende elev, 47 prosent, snakker et annet språk enn svensk hjemme, og det er denne gruppens manglende svenskkunnskaper som trekker ned gjennomsnittsresultatet. I sammendraget av rapporten som er tilgjengelig på Skolverkets hjemmeside, er det gitt et forsiktig hint om hvordan forholdene er:
«Svenska elever i årskurs 4 har försämrat sina resultat i läsförståelse sedan PIRLS 2016. De svenska resultaten ligger fortsatt över genomsnittet jämfört med de EU- och OECD-länder som deltagit i PIRLS 2021. Bland de svenska eleverna har andelen lågpresterande elever ökat medan andelen högpresterande elever är oförändrad.»
Så andelen lavt presterende elever har økt, mens andelen høyt presterende elever er uendret? Hvordan kan det være slik? Skolverkets rapport innrømmer at det dreier seg om innvandring, og i all hovedsak den store migrasjonsbølgen som startet i 2015:
«Vi kan därmed konstatera att det har skett demografiska förändringar bland eleverna i årskurs 4 med avseende på migrationsbakgrund under perioden 2016–2021 och att dessa förändringar inte varit obetydliga.»
Nei. Endringene har ikke vært «ubetydelige». Siden årtusenskiftet har Sverige økt befolkningen med over 20 prosent, hovedsakelig ved å dele ut to millioner oppholdstillatelser. Skolverket understreker at andelen etnisk svenske elever har gått ned fra 68 til 54 prosent mellom PIRLS 2016 og PIRLS 2021 – til tross for at det i dag kun kreves at én forelder er født i Sverige for at den som er født i landet skal regnes som «etnisk svensk». Det er derfor fullt mulig å ha hundre prosent innvandrerbakgrunn (og ikke beherske det svenske språket på grunnleggende nivå) men likevel figurere som etnisk svensk i statistikken.
I tillegg har innvandringen skjedd uten krav om integrering eller språkopplæring, noe som blant annet har blitt lagt merke til av opinionsleder Rebecca Weidmo Uvell. I stedet har det vært fullt mulig å bo i Sverige i flere tiår (og generasjoner) i etnisk segregerte områder uten å kunne et ord svensk. Konsekvensen av det har åpenbart vært at stadig flere barn i Sverige vokser opp i familier der man ikke snakker svensk – og der ligger årsaken til de forverrede PIRLS-resultatene.
Etnisk svenske studenter fortsatt på topp
PIRLS-rapporten understreker at skoler i innvandrertette områder viser dårligere resultater enn skoler i etnisk svenske områder – selv om rapporten snakker om «elevsammensetningen av skolene» og «elevenes hjemmeressurser». At elever med innvandrerbakgrunn presterer dårligere i leseforståelse, forekommer i nesten alle de 25 deltakerlandene som er en del av EU/OECD – men prestasjonsforskjellen mellom disse to gruppene er større i Sverige, noe som er nok et bevis på at Sverige har lykkes mindre med integrering enn andre land:
«Andelen elever som inte alltid talar svenska i hemmet har ökat sedan 2016 vilket sannolikt delvis speglar en demografisk förändring avseende utländsk bakgrund bland elever i årskurs 4. I PIRLS 2021 ser vi att resultaten för de elever som inte alltid talar svenska hemma har försämrats, medan de elever som alltid talar svenska i hemmet presterar på samma nivå som 2016. Det här mönstret är inte lika starkt i övriga nordiska länder eller för genomsnittet i EU/OECD.
I flertalet av de här länderna har även elever som talar testspråket i hemmet i genomsnitt försämrat sina resultat.»
Den siste setningen er veldig interessant. Det betyr at etnisk svenske elever faktisk presterer bedre enn forventet sammenlignet med sine europeiske jevnaldrende, og at det er de etnisk svenske elevene kunnskapsministeren kan takke for at Sverige klarte å ta en fjerdeplass blant deltakerlandene fra EU/OECD. Til tross for dette har det offisielle bildet vært at «svenske elever presterer dårligere». Men det er løgn – etnisk svenske elever oppnår fortsatt svært gode resultater i PIRLS, mens andelen elever med innvandrerbakgrunn og svært dårlige språkkunnskaper nå er så stor at det påvirker det samlede resultatet.
Mangel på språk truer demokratiet
Men det at barn i Sverige ikke behersker det svenske språket, har alvorligere konsekvenser enn at den såkalte ortensvenskan sprer seg på bekostning av det korrekte språket: Til syvende og sist handler det om demokratiets overlevelse. Skolverkets rapport sier at:
«Läsning är av mycket stor betydelse för privatliv, utbildning, arbetsliv och samhällsliv. Både i och utanför skolan spelar läsförmågan en stor roll för barns och ungas kunskapsutveckling och möjlighet att nu och i framtiden kunna ta del av och påverka det samhälle de lever i. Läsning handlar om att kunna navigera i världen, att skaffa sig nödvändig kunskap och information, men också om att känna läsningens glädje och njutning.
Regeringen har också lagt stor vikt vid barns och ungas läsning och skriver att en god läsförmåga är en fråga om delaktighet i samhället och därmed ytterst en demokratifråga. I den här rapporten står läsförmåga för det som i PIRLS ramverk kallas för reading literacy. Begreppet definieras i ramverket som
[…] the ability to understand and use those written language forms required by society and/or valued by the individual. Readers can construct meaning from texts in a variety of forms. They read to learn, to participate in communities of readers in school and everyday life, and for enjoyment.»
Å kunne lese – og forstå det man leser – handler med andre ord om å kunne forstå sine omgivelser og sin rolle som innbygger, og det er derfor PIRLS er en så viktig undersøkelse. Men språk må tilegnes i tidlig alder, og barnet som ikke forstår en tekst når det er halvveis i grunnskolen, løper stor risiko for ikke å kunne delta fullt ut i det demokratiske samfunnet som voksen.
At menneskene som bor i et land, behersker landets språk, er derfor nødvendig for at demokratiet skal overleve. Skolverkets rapport omtaler det, og derfor er rapporten skremmende lesning. Men samtidig peker alle kurvene i feil retning: Andelen svenske borgere som snakker det felles språket, synker, mens segregeringen består og andelen innvandrere fra ikke-demokratiske land fortsetter å øke. Mot et slikt scenario vil ingen investering i læremidler hjelpe.
Neste PIRLS gjennomføres i 2026. På grunn av den demografiske utviklingen i Sverige vil andelen etnisk svenske elever da for første gang være i mindretall.
PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) er en internasjonalt komparativ kunnskapsmåling som undersøker elevenes kunnskap om og holdninger til lesing i klasse 4. I PIRLS 2021 deltok Sverige for femte gang, og totalt 65 land deltok i PIRLS 2021. Rapporten henvender seg først og fremst til beslutningstakere, rektorer og lærere.
Kjøp Susanne Wiesingers bok «Kulturkamp i klasserommet»! Du kan også kjøpe den som e-bok.
