Foto: Polisen.se
En svensk kommentator advarer mot fokuset på såkalt mangfold i politietaten. Han viser til at det diskuteres om man overhodet trenger å være statsborger for å bli politi.
I Sverige har i dag mer enn en fjerdedel av befolkningen innvandrerbakgrunn (innvandrere eller etterkommere, tall fra 2022). Av disse kommer godt over halvparten fra Afrika og Asia.
Men denne andelen gjenspeiles ikke automatisk i alle deler av samfunnet. Og for myndighetene vekker det bekymring at eksempelvis politietaten kun har 7 prosent innvandrere.
Det er derfor lagt stor vekt på å få flere innvandrere til å ville bli politi.
Den svenske kommentatoren Sven Dagerlind tar opp dette i en temmelig kritisk artikkel i Samnytt.
Polismyndighetens vänsterorienterat identitetspolitiska mångfaldsfokus i rekryteringen fortsätter i oförminskad styrka under den nya regeringen. Inom myndigheten finns tongivande krafter som vill skruva upp tempot ytterligare, skriver Dagerlind.
Han tror ikke det vil hjelpe nevneverdig at Sverige nå har fått en borgerlig regjering, etter mange år med rødt styre:
De väljarförhoppningarna har dock kommit på skam, i varje fall om man ska tro vad Tidöpartierna skriver i budgetpropositionen för 2023 om att ”andelen anställda i staten med utländsk bakgrund ska öka på alla nivåer”.
Hudfarge viktigst
Ifølge Dagerlind er det nå hudfarge som trumfer det meste, og hensynet til kunnskap og personlig egnethet kommer i annen rekke. Likevel har ikke myndighetene klart å løfte innvandrerandelen i politiet særlig høyt, påpeker han:
Trots Polismyndighetens storsatsning på att skapa en poliskår där hudfärg prioriteras framför duglighet – bland annat genom sänkta intagningskrav till Polishögskolan och så kallad positiv särbehandling – speglar inte de polisanställda rasbiologiskt inte fullt ut hur Sverige ser ut demografiskt. Endast 7 procent är icke-vita.
Han mener det har gått svært langt når det gjelder å senke kravene for å bli politi, nettopp for å kunne fylle opp med innvandrere:
Men nu har man nått en platå där det knappast går att sänka kraven ytterligare, i synnerhet inte i beaktande av de enorma utmaningar man nu står inför med en skenande invandringsrelaterad grov gängkriminalitet.
Dagerlind mener dette fokuset på såkalt mangfold i dag gjennomsyrer alle deler av det svenske samfunnet, men at det får ekstra alvorlige konsekvenser i politiet:
Motsvarande policyer finns också inom andra delar av den offentliga förvaltningen men en kvalitetsförsämring hos just poliskåren anser många är särskilt allvarlig och sätter hela rättssamhället i gungning.
Myndighetene opptatt av den lave innvandrerandelen, ikke kvaliteten på politiet
Dagerlind beretter at svenske myndigheter nå vil satse enda hardere for å rekruttere innvandrere til politiet fremover:
Det ifrågasätts nu om hudfärgsfrågan inte har varit tillräckligt prioriterad och om inte arbetet behöver skruvas upp ytterligare rejält.
Han henviser til Otto Petersson i Polismyndighetens personalavdelning:
Petterson ursäktar sig med att man ”sökt med ljus och lykta” och ”breda kampanjer” efter migranter att anställa men inte lyckats hitta särskilt många som uppfyller ens de idag lågt ställda kraven på att antas till polisutbildningen.
Trenger kanskje ikke være svensk statsborger
Nå vil man se på om det overhodet er nødvendig å være svensk statsborger for å bli politi i landet:
Ett problem som Pettersson identifierar som hämmar mångfaldsarbetet är att man måste vara svensk medborgare för att få bli polis.
Fyra av tio invandrare som söker till polisutbildningen är utlänningar utan svensk medborgarskap. Om regeln ändrades skulle mångfaldsmålen enligt Petterson nästan helt kunna uppnås, man skulle snabbt kunna komma upp i 21-25 procent icke-vita inom kåren, bedömer han.
Frykter kriminell infiltrasjon i politiet
Mads Dagerlind i Samnytt tror den ukritiske satsningen på felst mulig innvandrere i politiet, kan få svært uheldige følger. Noe han påpeker det allerede finnes eksempler på:
Flera infiltrationsavslöjanden där kriminella invandrargäng placerat sina egna medlemmar inom polisen, i fängelser och inom advokatkåren har fått många att ifrågasätta policyn att sätta etniska mångfald i första rummet.
Man pekar också på den stora överrepresentation som gärningsmän för allvarliga brott som finns i flera av dessa grupper och den ökade risk det medför att få in kriminella i poliskåren när man rekryterar riktat där de kan finnas brottsaktiva i familjen, släkten och klanen.
Ny bok fra Alf. R. Jacobsen. Kjøp boken her!
Document Forlag utgir Mattias Desmet. Kjøp boken her!
Støtt Document ved å kjøpe bøker fra Document Forlag!
Bli abonnent og få tilgang til alle våre saker straks de legges ut:
Husk å støtte Document:
