Svensk vindkraft-slakt: – En grønn boble som kommer til å sprekke

Vindturbin i drift. Foto: Jan Kåre Ness / NTB

Også i Sverige stilles det kritiske spørsmål ved vindkraften, og det kalles en «grønn boble». Enkelte krever at det nedsettes en havarikommisjon som kan rydde opp.

Vindkraften er stadig mer omdiskutert, i stadig flere land. Etter hvert som tall og fakta knyttet til vindkraft kommer på bordet, er det stadig flere som rokkes i sin tro på at dette er en energikilde som overhodet har noe for seg.

Ikke minst reises det økende tvil omkring den grunnleggende lønnsomheten: Hvor mye energi sitter man igjen med, og til hvilke kostnader?

Den svenske avisen Samnytt er svært kritisk i en ny artikkel, det minner om ren slakt av hele vindkraft-ideen:

I en närmare granskning av det som ofta utmålas som en stabil och säker inkomstkälla framträder bilden av ännu en grön bubbla där de senaste årens investeringar inte varit speciellt lönsamma – men exakt hur illa är det egentligen? spør man seg innledningsvis.

Samnytt fortsetter:

Vindkraften en grön bubbla på väg att spricka

En analys av hela sektorn visar att resultaten i själva verket är ännu värre eftersom vindkraften inte behöver stå för sina reella kostnader, och vindkraften verkar vara en grön bubbla som riskerar att utvecklas till ett svart hål.

Det är slutsatsen i en granskning av trion Christian Sandström, biträdande professor Jönköping International Business School, Madeleine Staaf, grundare av Vindkraftsupplysningen, och Christian Steinbeck, interim ekonomikonsult, i Kvartal.

Avisen beretter at staten har gått inn med store subsidier, og samtidig gitt vindkraftparkene fritak for regler om miljøvern. Men likevel fremstår vindkraftbedriftene som økonomiske tapssluk:

Tittar man på vindkraftsparkernas årsredovisningar ser det dock allt annat än ljust ut, något som man bland annat anser beror på ett önsketänkande kring miljöfrågorna.

Et svart hull for skattebetalerne

Det påpekes at lønnsomheten er svært svak, med negativ avkastning på eiernes innsatskapital, hvert eneste år. Dette mener man er tall som viser at bransjen rett og slett ikke er økonomisk levedyktig:

Ingen bransch kan överleva på längre sikt med sådana lönsamhetsproblem, konstateras det.

Många av investeringarna är baserade på att staten ska fortsätta bjuda på 15–25 procent av intäkterna, ett svart hål för skattebetalarna.

Sprer giftige stoffer

Samnytt har også tatt for seg de skadelige miljøkonsekvensene av vindkraften:

Ytterligare en problematik är vindkraftverkens rotorblad som slits snabbt och ingen vet vad de innehåller då den exakta sammansättningen är patentskyddad. Varningar om att rotorbladen sprider bisfenoler som påverkar såväl människor som djur och växter negativt har förekommit. I dagsläget läggs de på hög utan att tas hand om efter att de gjort sitt.

Også andre problemer står i kø, mens det er vanskelig å få øye på de store fordelene:

Andra undersrökningar visar att när vindkraftsparker anläggs, så påverkas fastighetsvärdena negativt.

Vidare är en väldigt stor del av den anlagda kapaciteten skapad av utländska investerare där kinesiska staten är en stor spelare.

Enbart under perioden 2017–2021 satsade Sverige åtminstone 40 miljarder kronor i vindkraft, en infrastruktursatsning av historiska mått.

Samnytt mener det nå er tid for å sette ned foten og rett og slett etablere en havarikommisjon knyttet til disse prosjektene:

I stället för att bana väg för mer vindkraft borde regeringen tillsätta en oberoende haverikommission som utreder vindkraftens verkliga kostnader för svensk miljö och svensk ekonomi.

Les også: