Sveriges migrasjonsminister Maria Malmer Stenergard (M) holdt pressekonferanse i dag, hvor hun fortalte om hvordan Sverige skulle lokke til seg «talenter» fra den tredje verden.
Dette skal være en viktig del av regjeringens satsning på lønnsom innvandring, skriver Fria Tider.
Regeringen vill att Sverige ska «locka talanger» från tredje världen. Och för att kunna göra det så måste det vara enkelt att ansöka om arbetstillstånd och det ska gå snabbt att få besked, enligt regeringen.
Mot bakgrund av detta så gav regeringen i sitt regleringsbrev för 2023 Migrationsverket i uppdrag att främja den «högkvalificerade arbetskraftsinvandringen» till Sverige.
Under dagens møte med pressen presenterte Stenergard og Migrationsverkets generaldirektør Mikael Ribbenvik myndighetens arbeid for å nå målet.
– En välfungerande process för arbetskraftsinvandring är viktig för att företagen ska kunna rekrytera, växa och investera i Sverige, sa Ribbenvik.
Sveriges nye migrasjonsminister vil ha et paradigmeskifte i svensk innvandringspolitikk
Avgjørelse etter 30 dagers behandling
Planen er at en fullstendig søknad om arbeidstillatelse for høyt kvalifisert arbeidskraft må få vedtak innen 30 dager. Det dreier seg om arbeidskraft som kommer fra land utenfor EU. Stenergard er fornøyd.
– Att Migrationsverket har fattat det här beslutet är glädjande. Det är ju en allt tuffare internationell konkurrens om den högkvalificerade arbetskraften så det är viktigt att svara upp mot näringslivets behov. Från regeringens sida tycker vi också att det är angeläget att handläggningstiderna kortas så mycket det bara går. Det är ett väldigt viktigt arbete som har inletts och regeringen kommer med stort intresse följa den fortsatta utvecklingen.
Migrationsverket lover å støtte arbeidsgivere som ønsker å ansette kvalifisert arbeidskraft fra ikke-europeiske land. Den nye modellen skal være klargjort i løpet av året.
– Vi kommer göra kommunikationssatsningar efter behov och serviceteam kommer stödja företag och arbetsgivare vid bland annat rekrytering av högkvalificerad arbetskraft samt vid stora nyetableringar, sier Ribbenvik.
Det stilles en del krav i modellen. Det er dog uvisst hvordan man planlegger å kontrollere om kvalifikasjonene stemmer med virkeligheten.
Enkelte skeptikere vil nok huske det myndigheter sa under den såkalte flyktningkrisen i 2015, da man forventet uendelig mange høyt utdannede flyktninger fra Syria. Det endte med at syriske flykninger i stor grad er utenfor arbeidslivet, ifølge en rapport fra SSB.
Som tidligere, finner vi lavest sysselsetting i de to største flyktninggruppene, fra Syria og Somalia, med henholdsvis 33 og 38,4 prosent.
Man regnes som sysselsatt hvis man jobber én time i uka.
Det er også mulig å stille spørsmål ved om ikke reelt kvalifisert personell er et behov for de landene de kommer fra.
Kjøp Jean Raspails roman «De helliges leir»! Du kan også kjøpe den som e-bok.