I et samfunn hvor politiske hensyn dikterer hva som får komme ut, vokser risikoen for overgrep. Ledelsens håndtering av en mannlig pleiers utnyttelse av kvinnelige pasienter på lukket avdeling ved Danderyd sykehus i Stockholm, sier noe om en mørkere side ved det nye Sverige enn vi har kunnet forestille oss: Utnyttelse av svake, forsvarsløse på institusjon.

Vi kan ikke fastslå med sikkerhet at pleieren har utenlandsk bakgrunn, men måten ledelsen håndterte saken på tyder på det. Både avdelingsledelsen og høyere sjefer fikk gjentatte klager på at mannen var altfor tett på pasientene. At han opptrådte grenseløst. Likevel skjedde ingenting. En kvinnelig pleier som anmeldte ham fikk beskjed om ikke å baktale en kollega.

En svensk mann ville aldri fått en slik behandling. Derfor er det med svært stor sannsynlighet at vi kan fastslå at i det nye Sverige kan ansatte med utenlandsk bakgrunn utnytte svake pasienter uten at det reageres. Systemet velger heller å beskytte dem.

Det åpner helt nye perspektiver på hva vi må være oppmerksomme på.

Honnør til de tre journalistene fra Dagens Nyheter som har rullet opp saken og gått grundig frem. De sier pleieren hadde svart hår og glimt i øyet. Det svarte håret skal nok bety mørk hud.

Det som er enda mer alvorlig for ledelsen ved avdelingen er at denne pleieren ble bedt om å komme ekstra nær inn på bestemte pasienter. Man la til rette for overgrep. Selv etter at han gjentatte ganger ble funnet inne hos kvinnelige pasienter bak en lukket dør, skjedde det ingenting.

Det er noe destruktivt ved det nye Sverige. Som om «de» vil det skal skje. Det er ikke slik at de ikke er klar over det. De legger til rette for overgrep. Det er en drøy påstand, men når man ser hvordan ledelsen agerer er det vanskelig å unngå en slik konklusjonen. Vanligvis er regler til for å unngå uønskede konsekvenser. Hvis disse fravikes selv etter varsler, er det ikke tilfeldig.

I dette tilfelle var varslene mange og over lang tid. De fikk aldri konsekvenser for pleieren.

Man kommer ikke utenom å påpeke at det var en kvinnelig overlege som «inviterte» pleieren «inn»:

Det er den kvinnelige overlegen som ber pleieren «komme ekstra nær visse pasienter» på avdeling 141.

DN går i dybden på en pasient, Emma, som var 24 år da hun ble tvangsinnlagt i 2017 pga psykose utløst av narkotika. Da hadde pleieren arbeidet tre år ved avdelingen.

Det er Emma som sier at hun husker pleieren hadde «mørkt hår og glimt i øyet. Han var charmerende altså. Samtidig tok han seg til rette.

Cheferna på avdelningen anser att han har särskilt god hand med patienterna.

Men hans kollegaer er av en annen oppfatning. De mener han opptrer grenseløst.

Flera kollegor har samtidigt svårt att förstå sig på den manliga mentalskötaren. De tycker att han agerar gränslöst och bryter mot regler.

Det er et velkjent problem at folk fra andre kulturer har problemer med å forstå vår regler, både de skrevne og uskrevne. Noen overkjører dem bevisst og markerer dermed hvem som er øverst.

Pleiere på en lukket avdeling har mye makt: De har nøklene og tilgang på goder. Derfor er det strenge regler for kontakten mellom pleier og pasienter.

Skötarna har nycklar till de låsta dörrarna, kan ta ut patienter utanför avdelningen och hålla dem sällskap.

Gränserna för vad som är tillåtet är inte alltid tydliga. Men att vara alltför närgången anses olämpligt. Sexuella kontakter mellan medarbetare och patienter är under inga omständigheter tillåtna.

Pleieren brøt også forbudet mot seksuell kontakt, og kollegaene var klar over det og reagerte.

En sjuksköterska, som ofta arbetade med mentalskötaren, uppmärksammar redan 2015 att han lämnar avdelningen utan att berätta vart han ska. Vid flera tillfällen hittar hon honom inne på kvinnliga  depatienters rum, med dörren stängd.

– Han brydde sig aldrig om de manliga patienterna. Bara de kvinnliga, de nya som var väldigt sjuka. De som inte alls vet vad de gör. Han stängde dörren, satte sig väldigt nära dem på sängen och höll dem i handen. Allt sådant som vi inte får göra, berättar sjuksköterskan, som vill vara anonym.

Hon tar upp mentalskötarens agerande med enhetschefen, men upplever att hon inte tas på allvar.

Som utlending har man noen fordeler fremfor de innfødte, hvis den innfødte kultur avstår fra å håndheve sine egne regler. I de sosialdemokratiske landene forstår utlendinger raskt hvilke privilegier de har.

Hver morgen kl 0800 er det røykepause på avdeling 141. Pleieren snakker med pasientene på en annen måte enn kollegaene. Han er buddy. Gir komplimenter.

En kveld låser han seg inn til Emma og kysser henne før han går av vakt. Det blir innledningen på forholdet.

Under hösten och vintern 2017-2018 smugglar mentalskötaren ut henne från avdelningen vid flera tillfällen. Det framgår i polisförhör och sms. De har sex i kulvertarna under sjukhuset, i skogen och på allmänna toaletter i köpcentrum.

I sms säger han till vilket våningsplan på sjukhuset hon ska ta sig till, eller vägleder hur de kan åka iväg från området med buss:

”Jag jobbar på en plan imorgon, annars planerar jag att kidnappa dig en kort stund på måndag”, skriver han till henne.

Forholdet fortsetter etter at hun skrives ut. Men når medisineringen opphører blir hun igjen syk. Etter et år ringer Emma avdeling. Hun forteller hva som skjedde da hun var innlagt.

Deretter blir det helt taust fra sykehuset, til tross for at Emma forteller om det seksuelle forholdet ved minst syv anledninger overfor sykehuset. Det har DN sett papirer på. Men ingenting skjer. Emma tror det er fordi hun er «gal».

Det hun ikke vet er at ledelsen har mottatt en strøm av rapporter om pleieren i årenes løp.

Hon vet inte att anställda på Avdelning 141 under flera år har larmat sina chefer om mentalskötarens gränslösa beteende, både mot henne och mot andra kvinnliga patienter. Inte heller det hjälpte.

Det er først når de aller øverste sjefene for Region Stockholm mottar et anonymt brev september 2020 at noe begynner å skje. Sjefene forstår at de sitter på en bombe.

Mannen utestenges fra arbeidet og uken etter går sjefen for psykiatri Nordväst, Matthias Månsson, til politianmeldelse.

Månsson vil ikke svare på hvorfor det har tatt så lang tid før noen reagerte.

– Jag kan inte kommentera det.

Mange nåværende og tidligere ansatte som DN har snakket med er opprørt over at det tok så lang tid.

– Jag blir rädd när jag ser hur det har gått till. Patienterna är där under tvångsvård, de kan inte välja om de ska bli utskrivna. Och så är det först efter ett anonymt brev som ledningen agerar, säger en tidigare sjuksköterska på avdelningen, som vill vara anonym.

Hon hade själv larmat om mannens relation till Emma tidigare under 2020, men då fått höra att hon skulle sluta att prata illa om kollegor.

En overlege og to avdelingssjefer har valgt å slutte eller blitt omplassert, sier Månsson.

Klagene på mannen var blitt innelåst og har siden forsvunnet.

Mannen er nå tiltalt for å ha forgrepet seg på en pasient som var uten evne til å beskytte seg. Også en annen kvinne ble seksuelt krenket.

Men den interne utredningen som DN har fått se, viser at det kan være mange fler.

I den interna utredning som Psykiatri Nordväst gör efter händelserna kring Emma nämns fyra andra kvinnliga patienter vid namn, som enligt andra medarbetare kan ha blivit utsatta. En av dem har själv sökt upp avdelningen och letat efter mentalskötaren. Men av ett polisförhör framgår att Psykiatri Nordväst inte kan hjälpa till att identifiera dem: de får inte göra slagningar i systemen utan patienternas fullständiga personnummer.

Byråkratiske sperrer er på overgriperens side.

Pleieren nekter for voldtekt. Han sier relasjonene var frivillig. Han avviser enhver skyld.

Hvor hard straff får man i Sverige for en utilbørlig relasjon? Her er også systemets rykte på spill. Erfaring tilsier at saken begraves etter en symbolsk straff og pleieren kan gå videre til neste jobb.

Systemet og pleieren spiller på samme lag: Ingen viil ha oppstuss. Ingen vil at saken belyses slik at gjentagelser kan unngås.

Svenske pasienter er ubeskyttet i omgivelser hvor de er utlevert til den svenske statens «omsorg».

Det stiller oss overfor helt nye «utfordringer». Hvordan skal de pårørende opptre hvis de oppdager grenseoverskridende oppførsel? Det er ikke bare mentalpasienter, også eldre er i faresonen.

I tillegg kommer relasjonen mannlig lege og kvinnelig pasient. Document har her dokumentert en gynekolog som voldtok pasientene under konsultasjon. Saken ble mørklagt av mediene.

Saken mot pleieren ved Danderyds sykehus kommer opp ved Attunda tingrett fire dager i april.

https://www.dn.se/sverige/misstankta-sexbrott-pa-psykosavdelning-cheferna-laste-in-varningar-i-skap/

Kjøp Paul Grøtvedts bok her!