Svensk helsevesen sliter med å få tak i kvalifiserte ansatte. Foto: NTB/ FLT-PICA, Lars Pehrsson.
I svenske helseinstitusjoner er det mange ansatte som ikke kan svensk. Det er et problem både for pasienter og pårørende. Nå skal man bruke andre innvandrere som «tolker».
I Sverige har det vært et viktig mål for myndighetene å prøve å få flest mulig innvandrere ut i jobb, raskest mulig.
Det har i praksis ført til at mennesker med til dels svært mangelfull utdanning og kompetanse er plassert i stillinger i det offentlige, ikke minst i helsevesenet.
Dermed kan de flyttes fra statistikken over arbeidsledige, til statistikken over yrkesutøvende, hvilket gjør seg godt i politiske sammenhenger.
Men dette byr på utfordringer, for eksempel i form av kommunikasjon med pasienter og pårørende. En stor andel av Sveriges innvandrerbefolkning behersker rett og slett ikke svensk språk godt nok til å kunne kommunisere slik man forventer i denne typen stillinger. Mange kan knapt et ord svensk.
Samnytt skriver om saken, og viser til utviklingen i den innvandrertette, sørsvenske byen Helsingborg:
I Helsingborg har man som på många håll i landet fått klagomål från patienter och anhöriga om att anställda i vård och omsorg inte kan kommunicera på svenska, skriver avisen.
Det är åtskilliga arbetsmoment i vård och omsorg som kräver att man förstår svenska språket. Även för den mer allmänna kommunikationen med patienter och deras anhöriga fordras att man åtminstone har grundläggande svenska språkkunskaper.
Så forteller man om hvordan myndighetene har tenkt å løse dette:
Men i stället för att anställa personal som kan språket väljer Helsingborg att utbilda de som kan hyfsad svenska till språkombud för att utöver sina ordinarie arbetsuppgifter också hjälpa de som inte talar svenska.
Språkkrav tilsidesettes
Avisen forteller at det finnes krav til språk for å kunne ansettes i helsevesenet, men disse tar i liten grad på alvor. Her er det viktigste å få innvandrere plassert i en eller annen jobb.
De som må betale prisen for dette, er både pasienter, pårørende og svensktalende personale ved institusjonene.
Derfor har man nå kommet på ideen om å la innvandrere som snakker brukbart svensk være en slags tolker og kommunikatører for de (mange) ansatte som ikke kan svensk.
På den måten kan nemlig kommunen fylle opp sykehus og omsorgsboliger med «helsepersonell» som ikke kan svensk overhodet.
– Det handlar om att stödja språkutvecklingen på arbetsplatsen, säger omsorgsdirektör Annika Andersson i Helsingborg med en något tjusigare formulering av projektet.
Kritiske ansatte
De svensktalende innvandrerne som er tenkt benyttet som tolker i denne sammenhengen, er selv kritiske til ideen, skriver Samnytt.
En av dem er Florenta Ganios, som i tillegg til sin jobb som hjelpepleier, også er satt til å være tolk for nyansatte innvandrer-kolleger på hennes arbeidsplass. Det har hun opplevd som krevende:
Detta eftersom många som inte kan svenska inte ber om hjälp utan mörkar sina bristande språkkunskaper så att arbetet blir lidande.
Det verkligt stora problemet är enligt Florenta att det anställs personer som inte kan tillräckligt bra svenska, och det förändras inte genom införandet av språkombud.
– Det är dåligt att man tar in personal som inte behärskar svenska, vårdtagarna känner sig inte trygga.
Myndighetene erkjenner problemene
Vård- och omsorgsnämndens leder Lars Thunberg (KD) medgir at ansattes svake språkkunnskaper er et problem i helsesektoren:
– Utmaningen är att vi behöver anställa alla som vill jobba inom vård- och omsorg. Då behöver vi se till att även de som inte är fullfjädrade i svenska också kan anställas.
Han tror mange ansatte vil sette pris på å være tolker i tillegg til sin vanlige jobb:
– Det blir ett lyft för många som är intresserade av språk.
Les også:
Sveriges helsevesen har krasjet – men ikke på grunn av pandemien
Bestill fra Document forlag:
Bli abonnent og få tilgang til alle våre saker straks de legges ut:
Husk å støtte Document:
