«Sveriges ekleste åpne nettside». Slik beskrives Dumpen.se, siden som jakter og henger ut svenske pedofile, av nettstedets ansvarlige utgiver Sara Nilsson. Når Document intervjuer Sara Nilsson, sitter hun i en bil på vei til et møte med en pedofil som tror han skal møte et barn. I stedet skal mannen møtes av Sara og hennes kollega, sportsstjernen Patrik Sjöberg.
Initiativet har blitt både hyllet og kritisert, men formålet med arbeidet er krystallklart: Barna skal reddes fra seksuelle overgrep. Men trengs det virkelig en samling privatpersoner som bruker fritiden på å jage pedofile? I praksis alle som offisielt blir spurt om hvordan de ser på pedofili, er jo enige om at nettopp seksuelle overgrep mot barn er en av de mest avskyelige forbrytelsene noen kan begå?
Dessverre trengs Dumpen, og de har også mye arbeid foran seg. Ifølge statistikken har rundt fem prosent av den voksne befolkningen et såkalt pedofilt tenningsmønster, det vil si seksuelle tanker om barn. Fem prosent er mange individer, og Sara påpeker at hadde de hatt et eget parti, ville det kommet inn i Riksdagen. Halvparten av disse er aktive gjerningsmenn, og hvert fjerde barn i Sverige har vært utsatt for seksuell mishandling.
Tallene er sjokkerende. Men til tross for dette er det vanskelig for ofre og ofrenes pårørende å bli trodd. Få pedofile blir tiltalt, og enda færre blir dømt for overgrepet. Når problemet diskuteres i den offentlige debatten, heves ofte stemmer som ønsker å beskytte og hjelpe de pedofile. Ofrene på sin side blir derimot ofte stilt spørsmål ved, anklaget for å lyve og gjemt bort.
Sara sier at arbeidet med å hindre at de seksuelle overgrepene skjer, vanskeliggjøres av omverdenens reaksjoner. De som i likhet med Dumpen jobber proaktivt, blir ofte en «persona non grata» som blir ekskludert fra sammenhenger der de tidligere ble akseptert, eller til og med feiret.
– Så länge man arbetar med offren när skadan redan är skedd är det inga problem. Men när man går från ord till handling och försöker att förhindra att ett barn blir ett offer – ja, då blir det problem…
En som fikk oppleve det i praksis, er Patrik Sjöberg, den svenske verdensstjernen i høydehopp, som gikk fra superhet til iskald i medias øyne da han i 2011 avslørte at han som elleveåring hadde vært seksuelt overgrepet av sin egen trener.
Men Sjöberg lot seg ikke tie. Noen år senere engasjerte han seg i Dumpen, som den gang var en Facebook-gruppe dedikert til å løfte historiene til ofrene og avsløre pedofile. En av gruppens moderatorer het Sara Nilsson, og etter at gruppen gjentatte ganger ble begrenset av Facebook, bestemte de to seg for å starte sin egen nettside med Sara som ansvarlig utgiver. Dumpen.se ble født, og jakten på Sveriges pedofile startet. Eller som det uttrykkes på Dumpen: De fisker gjedde.
Over 170 avslørte pedofile – på et drøyt år
Dumpen er nådeløs med gjeddene fanget på fiskernes kroker: Bilder og chattelogger publiseres, og det er gode grunner til at alle som besøker nettsiden, blir møtt med en advarsel rettet mot sensitive personer.
Siden starten i august 2021 har Dumpen publisert 172 videofilmede konfrontasjoner med pedofile, som etter lange nettkontakter trodde de hadde avtalt et møte med et barn for seksuelle formål – men i stedet ble møtt av Dumpen, mobilkameraer og – ikke sjelden – politiet. I løpet av det siste året er minst 19 etterforskninger blitt igangsatt takket være Dumpens arbeid, og én person er dømt.
– En av de gäddor vi kartlade, avslöjade och fick polisen att ingripa mot dömdes nyligen till fängelse i två och ett halvt år. Han dömdes för grovt barnpornografibrott, men åklagaren hade yrkat på tio års fängelse för grov våldtäkt mot barn. Anledningen till att han inte fick ett längre straff var att offret, som var hans egen dotter, var så litet att hon inte kunde prata och därför inte kunde berätta om övergreppen. Alla var överens om att han begått brottet, men det kunde inte styrkas av offret, forteller Sara Nilsson.
Dumpen har publisert flere innlegg om denne småbarnsfaren fra Nord-Stockholm. Sidens besøkende kan ta del i chattelogger, bilder, politirapporter og videokonfrontasjoner med «Napp #96», men sensitive lesere advares med rette om innholdet.
Sara forteller at de har et godt forhold til politiet, og at politiet noen ganger er med når Dumpen skal konfrontere de mistenkte pedofile. Men politiet griper kun inn i saker der «gjeddene» har sendt barnepornografi eller beskrivelser av egne overgrep til Dumpens fiskere. Årsaken er enkel: Politiet kan ikke gripe inn før en forbrytelse er begått, og i Sverige er det først straffbart når barnet er avslørt. Sara Nilsson stiller spørsmål ved den holdningen:
– Vi kan sitta där och ha kontakt med en person som berättar att han söker efter ett barn att våldta, utan att polisen kan ingripa. Det är ju helt galet! Tänk om samhället skulle ha samma inställning till trafikbrott, då skulle vi ha fri hastighetsbegränsning utanför alla skolor och hänvisa till att det inte är något brott innan någon blivit påkörd.
Pedofilnettverk med tusenvis av kontoer
Sara, Patrik og Dumpens frivillige fiskere sitter imidlertid ikke og venter på at barn skal avsløres. De handler. I dag har Dumpen kontakt med rundt 5000 kontoer, der det bak hver konto skjuler seg en person som enten vil begå eller være vitne til overgrep mot barn. Det er et nesten ufattelig høyt tall, og Sara forteller oss at det finnes noe hun beskriver som en parallellverden for pedofile.
– Det finns nätverk av pedofiler, grupper där pedofiler har kontakt med andra pedofiler för att dela barnpornografiskt material med varandra, berätta om de övergrepp man har begått eller som man planerar. De här nätverken är som en egen värld med ett eget språk som är chockerande, man kallar sitt eget könsorgan för «peddokuken», ger varandra tips och pratar om våldtäkter av småbarn på samma naturliga sätt som vi andra pratar om maten på julbordet.
Men i nettverkene er det også, sjokkerende nok, voksne som forsyner pedofile med barn. Nylig avslørte Dumpen en 30 år gammel mor i Västra Götaland som ønsket å leie ut sin lille sønn til pedofile for 10.000 svenske kroner i timen. Etter at Dumpen identifiserte kvinnen og sendte chatteloggene til politiet, ble kvinnen pågrepet og barnet satt i varetekt. I chatten med Dumpen skrev moren at hun hadde økonomiske problemer, og at det var derfor hun leide ut barnet sitt. Moren ønsket imidlertid å sitte på rommet under overgrepene:
«Fiskare skriver:
– Vill du vara med eller bara ha betalt?
Mamman svarar:
– Jag är med i samma rum, inte mer, fredag förmiddag?
Fiskare skriver:
– Gillar du det eller gör du det för pengarna? Bara nyfiken.
Mamman svarar:
– Jag är inte dömande om man säger så, tände på det själv en gång i tiden, inte sedan jag blev mamma dock. Så gör det för pengarna, vi står på kanten att bli utan bostad och el, försäkringar ja allt om vi inte får in 40k snarast.»
Den foreløpige etterforskningen mot moren er nå avsluttet på grunn av manglende bevis, men sønnen er fortsatt i sosialmyndighetenes omsorg.
Unik metode for å avsløre pedofile
Dumpens suksess skyldes i stor grad at de fisker på en måte som skiller seg fra pedofiljegere i andre land.
– Vi hade faktiskt hjälp i början av en pedofil som berättade för oss hur det går till att hitta offer, sier Sara.
– Då förstod vi att det var viktigt att inte bara fiska genom konton som uppgav sig att tillhöra tonåringar. Idag står Dumpen bakom konton där våra fiskare uppger sig att själva vara pedofiler eller vuxna som förmedlar barn. Det innebär att gäddorna skickar material till våra fiskare, det kan exempelvis vara barnpornografi eller skildringar av övergrepp de själva har begått, och då finns det helt plötsligt bevis som vi kan lämna vidare till polisen. När gäddorna tror att de kommunicerar med ett tilltänkt offer så skickar de ju inga sådana bevis.
Sara skiller mellom de hun kaller romantiske pedofile, som den amerikanske foreningen NAMBLA (North American Man/Boy Love Association; red.anm.), som hevder å ha kjærlighetsforhold til barn og «på en myk måte» ønsker å «introdusere barna for seksualitet», og seksualsadistiske pedofile som liker å begå og/eller være vitne til sadistiske, torturlignende seksuelle overgrep mot barn i spedbarnsalderen.
I august i år bidro for eksempel Dumpen til at politiet kunne arrestere en mann som bestilte en direktesending av voldtekten av et barn, og hvis favorittfilmer var en serie der en 18 måneder gammel jente ble seksuelt torturert. Mannen hadde delt sine hemmeligheter med en kvinne i en pedofilgruppe, uten å vite at kvinnen var en av Dumpens fiskere. Alt materiale ble videresendt til politiet, som deretter brukte motorsag for å komme seg gjennom mannens inngangsdør i et boligområde i Mönsterås. Den sadistiske pedofilens yrke? Gymlærer.
Hvorfor forsvarer noen pedofile?
Dumpens arbeid har fått mye støtte, men samtidig har de også møtt sterk kritikk i både sosiale medier og i etablerte medier. Så sent som i forrige uke kritiserte for eksempel journalistprofil Janne Josefsson, som selv har gjort karriere ved å avsløre og henge ut folk, Dumpen i en debattartikkel i Dagens Nyheter. «Konsekvensene av offentlig ydmykelse og folkedomstol er for store», skrev Josefsson blant annet. DN nektet å ta inn Patrik Sjöbergs svar, som i stedet ble publisert på Dumpen.se.
Jeg spør derfor Sara Nilsson hva hennes forklaring er på at folk forsvarer pedofile, og svaret kommer raskt:
– Man räknar med att omkring fem procent av den vuxna befolkningen har ett så kallat pedofilt tändningsmönster, det vill säga har sexuella tankar om barn. Hälften av dessa är aktiva gärningsmän. Fem procent är många individer i ett land som Sverige, och de som kanske inte själva begår övergrepp men som har en förstående inställning till pedofiler finns överallt. Har man själv ett pedofilt tändningsmönster och jobbar som journalist, socionom eller åklagare kanske man har en mer förlåtande attityd till de som förgriper sig på barn, även om man inte själv gör det.
– Dessutom har svensken lättare för att engagera sig i något som händer långt bort. Det är exempelvis enklare för folk att stödja ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography, and Trafficking of Children for Sexual Purposes; red.anm.) i deras arbete i andra länder, än att se att barn utnyttjas i Sverige. När det händer här, vill vi inte kännas vid det. Här finns inga tickande bomber, här händer inget. Istället börjar man ifrågasätta oss genom att börja kräva svar på vart en viss siffra kommer ifrån eller hur statistiken vi hänvisar till har tagits fram.
Samtidig er hun tydelig på at hun er kritisk til strømningene i samfunnet som normaliserer pedofili ved for eksempel å drive lobbyvirksomhet for å fjerne aldersgrensen for seksuell omgang, snakke om «barns rett til sin seksualitet» eller få anerkjent pedofili som en normal, seksuell legning.
Men det er helt riktig at konsekvensene er store for de som blir avslørt – bilder, videoer og chattelogger publiseres nådeløst på Dumpen.se, og gjeddene identifiseres av sine familier, kolleger og venner. I to tilfeller har de utsatte gjeddene tatt sitt eget liv. Hva tenker de ansatte i Dumpen om det?
– Att inte agera är inte ett alternativ. Vi talar om vuxna människor som planerar eller har begått sexuella övergrepp på barn. De har gjort medvetna val. Barnen får inte välja, barnen är offer och det är dem vi skyddar. Ja, två personer som vi har avslöjat har valt att ta sina liv, men man måste också komma ihåg att de som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn löper tolv gånger högre risk att begå självmord än andra. De pedofiler vi avslöjar skulle dessutom kunna råka mycket mer illa ut än att hängas ut på Dumpen. De kan bli misshandlade eller dödade av någon, eller värst av allt: de kan begå ett övergrepp mot ett barn. Vi hjälper till att stoppa dem innan det händer, och då förhindrar vi samtidigt att ett barn blir offer.
Samtidig er hun tydelig på at avsløringen også kan være det som gjør at gjeddene søker hjelp. På nettsiden skriver de om kontakten de nylig hadde med en av de utsatte mennene:
«Som vi sa i telefon till en av de som vi konfronterade för drygt en vecka sedan, så är publiceringen inte av hat gentemot honom som person.
Den är till för att varna och samtidigt ge honom en ordentlig påminnelse, så att han förstår att enda lösningen på hans problem är att faktiskt lära sig att hantera sin problematik istället för att låta barn bli lidande av den.
Effekten kom direkt.
Han berättade att han hellre tänt på vadsomhelst, men fan inte barn och att han i två års tid funderat på att ta sitt liv. Han berättade att detta var droppen. Att han bestämt sig för att avsluta.
Vi ringde ambulans som hämtade honom. Med andan i halsen sitter han nu på psyk. Han skrev:
– Fan jag kunde lika bra ha legat kall på bårhuset.»
Nytt håp med den nye regjeringen
Da Dumpen ble startet, hadde de en del spørsmål om overgrep mot barn som de ønsket å stille den daværende regjeringen. Sara Nilsson forteller at de sendte rundt 50 eposter til Justisdepartementet og daværende justisminister Morgan Johansson, uten å få noe svar.
– Men så kom det äntligen ett svar: «Tack för att du tog dig tid att skriva till oss». Det var allt.
Etter regjeringsskiftet endret imidlertid tonen seg, og da Dumpen.se tok kontakt med lederen i Justitieutskottet, gikk det raskt. Halvannen uke senere satt tre personer fra Dumpen foran en forsamling av medlemmer av justiskomiteen for å snakke om virksomheten deres.
– Det var visserligen bara sverigedemokrater på det mötet, men de antecknade och skrev och var väldigt intresserade. Det kan nog komma något gott av det, nu hoppas vi på att Moderaterna vill träffa oss.
Intervjuet avsluttes når det er på tide for Sara Nilsson og Patrik Sjöberg å konfrontere enda en gjedde et sted i Sverige. Fyllingen fortsetter å fiske i det grumsete vannet til pedofile og deres nettverk.
Slik hjelper du barnet ditt med å unngå pedofile:
Ifølge statistikken blir hvert fjerde barn noen gang utsatt for en eller annen form for seksuelle overgrep. Sara Nilsson mener det er flere faresignaler som kjennetegner en person som har en seksuell interesse for barn. Til å begynne med har alle pedofile en empatiforstyrrelse. Det handler også ofte om enkeltpersoner som er sosialt fungerende, men som fremstår som «litt rare». Det kan være noen som bor alene, men som samtidig er veldig involvert i sammenhenger der det er barn. Pedofilen kan jobbe med barn i sitt yrke eller være aktiv som leder i for eksempel fotballklubber, speideren eller andre barneaktiviteter, og er ofte «snill» og stiller opp når foreldre trenger barnevakt eller annen hjelp der man kan være alene med barnet.
Men ifølge Sara Nilsson kan foreldre hjelpe barnet sitt til å unngå å bli et offer:
- Bruk «Stopp – min kropp!»-materialet (brukes blant annet på mange skoler og bedrifter)
- Les Caroline Engvalls bøker om Noelia sammen med barnet, og diskuter innholdet.
- Lær barna at det er private kroppsdeler som ingen kan røre.
- Lær barna at det finnes gode hemmeligheter og dårlige hemmeligheter – gode hemmeligheter er den typen morsomme, fnisende hemmeligheter du har med vennene dine, mens dårlige hemmeligheter føles som en smerte.
- Ikke la barnet surfe alene før det kan surfe trygt! Snakk om farene og lær barnet hvordan det skal opptre når det møter en gjerningsperson på nettet – for det vil de, før eller siden.