Inflasjon, strømkrise og høyere rentenivå fører til økt fattigdom i Sverige. Skolene rapporterer om en markant økning i mengden skolemat som spises av sultne elever. Magdalena Andersson (S) inviterer regjeringen til krisesamtaler.

– Att i det läget lägga 13 miljarder på att sänka skatten för höginkomsttagare är inte rätt prioritering, sier lederen for Socialdemokraterna til Aftonbladet.

Aftonbladet skrev forrige uke om Södertälje kommune, som opplever en lavineaktig forandring. Elevene spiser langt mer skolemat enn tidligere. Blombackaskolan har bestemt at de ikke lenger skal servere suppe på fredager.

– Vi vill ge dem en favoriträtt på måndagen och fredagen, så att vi vet att vi börjar deras vecka på bästa sätt och skickar hem mätta och belåtna barn på fredagen.

Andersson ber regjeringen om å droppe skatteletten og heller øke barnebidraget. På spørsmål om ikke statsminister Ulf Kristersson kan klare dette uten hennes hjelp, svarer Andersson:

– Det är helt korrekt. Men mitt stöd kanske gör det lättare att övertyga andra partier i sitt samarbete. Vi vet att Liberalerna brukar prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare väldigt, väldigt högt och det brukar vara en av deras främsta prioriteringar. Jag kanske kan försöka hjälpa till att övertyga dem att barnfamiljer är viktigare än höginkomsttagare.

Andersson kritiserer også at regjeringen prioriterer Sør-Sverige når det gjelder strømstøtte, og ignorerer dem som bor i nord.

– Regeringen verkar ha glömt bort att det finns ett Sverige norr om Dalälven, det kanske beror på att ingen i regeringen bor norr om Dalälven. Elpriset i Norrland i går var fem spänn per kilowattimme, det är klart att de också behöver ett skydd mot höga elräkningar.

Sveriges forrige statsminister mener folk blir urolige når de oppdager hvor dyrt det er med mat i butikkene. Hun er klar for å stille opp på en krisesamtale på kort varsel.

– Jag är beredd att komma om en kvart, när som helst, så fort som möjligt.

I de åtte årene Socialdemokraterna satt med makten, slapp Sverige inn mange hundre tusen migranter, i stor grad fra ikkevestlige land. Samtidig la man ned kjernekraftverk og satset på vindkraft og såkalt fornybar energi.

Selv koronakrisen klarte ikke stanse masseinnvandringen til Sverige, selv om antallet ble redusert.

I 2019 fikk over 122.000 utlendinger oppholdstillatelse i Sverige. I 2020, som var preget av koronakrisen, hadde antallet oppholdstillatelser sunket til 88.814, og antall innvandrere har økt de to siste årene.

Les også:

Den massive innvandringen til Sverige fortsetter under koronakrisen

Kjøp «Usikker vitenskap» av Steven E. Koonin som papirbok her og som e-bok her!

Kjøp «Et vaklende Europa» av Carl Schiøtz Wibye her!