Svenske journalister stiller vært få kritiske spørsmål om vindkraft. Et av problemene er hvordan vindkraft styrker Kinas makt over EU-landene. Men mediene ignorerer slike problemer. Dette skaper en uheldig vridning i den svenske energidebatten.

Dette skriver Expressens kommentator Anna Dahlberg.

Anna Dahlberg er en av Sveriges mest fremtredende lederskribenter. Lenge tilhørte hun det klassiske svenske kommentariatet, som elsket feminisme og innvandring, og avskydde Sverigedemokraterna og andre som ikke jublet over galskapen Sverige opplever.

Men Dahlberg startet for noen år siden en forsiktig bevegelse ut fra sentrum av meningskorridoren. Etter valget sa hun blant annet at kanskje Sverige bare har godt av litt SD-politikk.

Nå går Dahlberg til angrep på vindkraften, og særlig hvordan svenske journalister koser med denne industrien.

Vissa fenomen har en positiv laddning som tas för given i offentligheten. Vindkraften är ett uppenbart exempel på detta. Den framställs inte bara som grön och hållbar, utan också som en snabb och billig lösning på energikrisen.

Ytterst sällan ställs några svåra motfrågor. Än mer sällan granskas påståendena kring vindkraften på djupet.

Særlig satsningen på havvind får gjennomgå. Dahlberg peker på det første store svenske havvindanlegget, Kriegers flak sør for Trelleborg. Planleggingen av denne vindkraftparken ble startet for tyve år siden, i 2002. I beste fall er den klar til å levere kraft i 2028, hele 26 år senere.

Svenska kraftnät planerar att bygga totalt sex anslutningspunkter som väntas stå klara mellan åren 2029 och 2035. Det är kostnaden för detta transmissionsnät – 30-42 miljarder kronor – som den nya regeringen inte längre vill subventionera.

Ändå har det blivit något av en sanning i debatten att den havsbaserade vindkraften är en snabb lösning på Sveriges växande energibehov. Ny kärnkraft däremot kommer ju att dröja till efter 2030, påpekas det.

Som argument mot kjernekraft bruker gjerne journalister argumentet om at det er for dyrt. Men prisen på energi er nesten like dyr for havvind.

I själva verket talar det mesta för att de båda energislagen skulle ta ungefär lika lång tid att få på plats och ha ungefär samma medelkostnad (56 öre per kWh för kärnkraft och 53 öre per kWh för havsbaserad vindkraft, enligt Energiforsk).

Vindkraft medfører dessuten andre alvorlige problemer. Det største problemet er selvsagt at vindkraften er ustabil, i motsetning til kjernekraft, som leverer energi uansett vær.

Men et like viktig problem er at satsningen på vindkraft gir Kina kontrollen over svensk kraft.

Nästan all utvinning av sällsynta jordartsmetaller, som används i bland annat vindkraftsverk, sker i Kina och runt 70 procent av alla komponenter till turbinerna produceras där.

New York Times beskrev det nyligen som att «Kina är epicentrum av den globala utbudskedjan av vindkraft».

Document har tidligere omtalt at Kina allerede har investert titalls milliarder i svensk vindkraft, og den svenske regjeringen har siden 2017 hatt tett kontakt med kommunistpartiet og dets selskaper. Nå brytes samarbeidet – etter at to ansvarlige kinesiske statsråder ble tiltalt for å ha mottatt hundrevis av millioner i bestikkelser.

Svensk vindkraft en del av Kinas globale plan – nå stoppes samarbeidet etter korrupsjons­skandale

Dette gjelder ikke bare for Sverige, men også for Norge og hele EU.

– Europa står nå overfor den meget reelle muligheten for at EUs energiomstilling vil bli skapt i Kina, advarte Siemens Gamesa nylig.

Siemens Gamesa og andre europeiske turbinprodusenter frykter at Kina vil ta over all produksjon av vindturbiner på sikt, slik at europeisk industri havner i knestående.

Europa forsøker altså å frigjøre seg fra en farlig og skadelig avhengighet av russisk gass, men velger å erstatte dette med en avhengighet av verdens klart største kommunistiske diktatur.

Hur hållbart är det?

Alternativet er å beskytte sin egen industri med massive statlige subsidier, og enkelte land velger denne løsningen, som Norge og Tyskland.

Tyskland har redan signalerat att landet är redo att införa statliga garantier för alla investeringar i vind och sol för att nå målet om 80 procent förnybar energi till år 2030.

Sverige har ikke tilgang til slike midler, og derfor stanser utbyggingen av vindkraft. Det er ikke blitt investert i et eneste nytt vindkraftprosjekt de siste to kvartalene. Uten milliardsubsidier er vindkraften helt uten interesse for investorene.

Journalistene er meget opptatt av manglende vilje til å investere i det de feilaktig beskriver som fornybar industri. De overser at vindkraften er ustabil og ikke kan tilby energisikkerhet.

Her viser svenske journalister sin ekstreme mangel på kunnskap, noe vi kjenner igjen også her i Norge.

Den fråga som borde ställas är vad som kommer att hända med det svenska elsystemet om/när vindkraften blir det dominerande kraftslaget.

Redan i dag har vi fått extremt volatila elpriser. Ena dagen är elpriset rekordhögt för att någon vecka senare vara negativt under småtimmarna.

Det är en signal om obalans i systemet. När det blåser är tillgången på el redan stor. Då friskar vinden oftast i också i Danmark och norra Tyskland, där de flesta snurrorna är installerade.

Selv om Svenska kraftnät i årevis har pekt på behovet for mer stabil energi, later det til at journalistene ikke forstår hva dette betyr.

Uansett hvor mange vindturbiner man bygger, er man avhengig av stabil energi. Dette ser vi et godt eksempel på i Tyskland, som nå fyrer opp kullkraftverkene etter at russisk gass forsvant fra markedet.

Tusenvis av vindturbiner har dermed ført til økte CO2-utslipp. Allikevel er løsningen som foreslås fra politikerne, og hylles av mediene, stadig mer og atter mer vindkraft.

Dahlberg spår at vindkraften vil dø ut, siden den umulig kan være lønnsom. Kun massive statlige subsidier kan holde vindkraften kunstig i live.

Kanske är det en föraning av det som vi redan ser?

Det fremstår som en nokså dårlig idé å satse på ustabil energi og samtidig underkaste seg det kinesiske kommunistpartiet.

Samtidig fører ikke satsningen på vindkraft til noen grønn revolusjon, siden all vindenergi må backes opp av stabil energi, også kjent som balansekraft, som den tyske kullkraften, kjernekraft eller olje- og gass.

Dahlberg avslutter slik:

Det är hög tid att nyansera bilden av vindkraften.

Les også:

Ødeleggende havvindsatsning fra en korrumpert regjering

Kjøp «Usikker vitenskap» av Steven E. Koonin som papirbok her og som ebok her!

Kjøp «Et varslet energisjokk» her!