Antall barn født i Stockholm i løpet av årets første kvartal er det laveste siden 2005, og fruktbarheten synker drastisk over hele landet. I løpet av første kvartal 2022 ble det født 14 prosent færre barn i Stockholm enn i samme periode i fjor. Antall innmeldinger til jordmorklinikker har gått ned med 11 prosent siden i høst og den fallende trenden ventes å fortsette.

Gunnar Andersson, professor i demografi ved Stockholms universitet, sier i et intervju med Dagens Nyheter at «bunnen har gått ur fullstendig på bare ett kvarter» og at noe lignende aldri har vært notert før.

Tallene har ført til at Stockholm kommune nå skriver ned befolkningsprognosen og forventer en markant fallende fruktbarhet.

– Det är en större minskning i barnafödande än vad man kunnat vänta sig och som verkligen sticker ut. Det hade varit rimligt att tro att barnafödandet skulle ha ökat i takt med att babyboombarnen, de som är födda i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, kom upp i barnafödande åldrar, men istället har vi sett en minskande trend.

– Det beror på att fruktsamhetstalen har minskat mer än vad antalet personer i barnafödande ålder har ökat, sier Johanna Barane, statistikk- og analysesjef ved bydelskontoret.

Post-pandemisk effekt

Det synkende antallet fødte barn er ikke bare et fenomen for Stockholm. Statistiska Centralbyrån (SCB) skrev i løpet av våren ned sine fødselsprognoser for hele landet og lignende trender kan ifølge Andersson sees i hele Europa.

Gunnar Andersson tror at reduksjonen kan være en post-pandemisk effekt som tilsvarer tid ni måneder tilbake med da massevaksinasjonene mot covid startet. Andersson knytter imidlertid ingen sammenheng til vaksinenes effekt på fruktbarheten, men mener vaksinasjonene var et signal om at pandemien var over og at folk da sluttet å planlegge graviditeter. Men ifølge Andersson kan de dramatisk fallende fødselstallene korreleres i tid med introduksjonen av covid-vaksiner.

– Det hänger ihop precis i tid med massvaccinationsprogrammet i april, maj förra året. Då förstod folk att nu var lockdown slut och nu måste vi gå ut i världen igen. Demografer i andra delar av Europa ser samma timing, sier han.

Rapporten fra Stockholm kommune gir ingen entydig forklaring på de lave fødselstallene, men angir historiske faktorer som finanskrisen i 2008, endringer i foreldreforsikring, generell fremtidsuro og stigende boligpriser.

Lav fruktbarhet – et samfunnsproblem

Så langt har ikke det totale antallet fødte barn gått så mye ned i landet til tross for at fruktbarheten har gått ned fordi gruppen i fertil alder har vært stor, men ifølge forskerne kan lav fruktbarhet være et strukturelt samfunnsproblem.

– Låga fruktsamhetstal under en längre period kan skapa problem på samhällsnivå om vi får väldigt skeva åldersstrukturer, som i södra Europa, med jättestora årgångar som pensioneras och jättesmå grupper som ska försörja dem. Sedan finns det ju de som tycker att det är för många människor i världen och att en långsam minskning inte skulle vara något problem, så kan man ju också se det, sier Gunnar Andersson.