Det er ikke noe galt med svensk skole, hevder en forsker. Han mener det er de mange innvandrerne som gjør at skolene presterer så dårlig internasjonalt.
I Sverige har det rast en debatt om hvorfor svenske skoler gjør det så dårlig i de internasjonale Pisa-undersøkelsene, der skoler i ulike land sammenlignes.
Fria Tider beretter om en forsker som har sterke synspunkter på hva dette kan komme av. Forskerens navn er Gabriel Heller Sahlgren, og han har sitt virke ved Institutet för näringslivsforskning og London School of Economics:
Det är inget fel på svenska skolor. Det hävdar Gabriel Heller Sahlgren i en artikel i Dagens Nyheter.
Istället är det de många invandrarna i Sverige som gör att svenska skolor presterar dåligt internationellt, sier han.
Fra høyresiden i svensk politikk har det vært fremmet krav om mer ro og orden i den svenske skolen for å løse problemene med svake prestasjoner. Mens venstresiden har forklart de dårlige resultatene med at det finnes for mange privatskoler (friskoler) i landet.
Denne forskeren avviser begge disse forklaringene, og peker på en helt annen sammenheng:
Nu menar emellertid forskaren Gabriel Heller Sahlgren att svenska skolor egentligen inte har några större kvalitetsproblem, oavsett hur de drivs.
Han har detaljstuderat siffrorna genom att lyfta ut resultaten för elever med utländsk bakgrund ur Pisa-statistiken för samtliga OECD-länder, och jämfört hur elever med enbart inhemsk bakgrund presterar.
– Elever med svensk bakgrund i Sverige nådde i snitt en delad andraplats i Pisa 2018 – i paritet med motsvarande elever i länder som Finland, Sydkorea och Japan, skriver han.
Forskeren konstaterer at i IEAs ICCS-måling for 2016 hadde Sverige ligget på delt førsteplass i verden sammen med Danmark, om man bare hadde holdt innvandrerelevene utenfor undersøkelsen.
Det er rett og slett alle innvandrerne som trekker ned nivået i klassene, og på det viset bidrar til så dårlige resultater i undersøkelsene.
Han ser imidlertid ingen enkle løsninger, i og med at Sverige har fått en så høy innvandrerandel både i befolkningen generelt og dermed i skolen:
Gabriel Heller Sahlgren varnar för att göra allt för radikala förändringar av den svenska skolan, med tanke på att den tycks fungera.
– De låga resultaten bland elever med utländsk bakgrund kan dock knappast enbart skyllas på, eller lösas i, skolan, skriver han och påpekar att exempelvis Finland har samma problem bland invandrarbarnen.
Skillnaden är att i Finland är andelen elever med utländsk bakgrund betydligt lägre än i Sverige, sier han.
Akkurat det siste er det lite svenske skolemyndigheter kan gjøre med. Landets innvandringspolitikk bestemmes ikke av dem.
I Sverige utgjør innvandrere i dag nærmere 20 prosent av landets innbyggere, det vil si at man har nærmere 2 millioner «svensker» med opphav fra andre land og kulturer.
Nesten 80 prosent av nåværende befolkningsvekst skyldes innvandring. De nye landsmennene kommer i liten grad fra naboland. Allerede i 2017 overgikk antallet syriskfødte innbyggere gruppen finskfødte, som siden 1940-tallet har vært den vanligste innvandrerbakgrunnen i landet, ifølge HRS .
Les også:
Sommer er tid for å lese gode bøker:
Nyhet fra Document forlag, bestill i dag:
Kjøp «Et varslet energisjokk» her!
Bestill også:
Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!
Husk å støtte Document i sommer: