Personer med lav ytelse med lav intelligens. Slik beskrives noen av studentene ved landets politiutdanning, og lærerne deres advarer nå om at kravene til fremtidige politifolk må heves for å unngå katastrofe.

«Vilka poliser vill vi ha?» Johan Siverland, politiinspektør og lærer i politiutdanning ved Södertörns høyskole, stiller dette spørsmålet i avisen Polistidningen. Siverland er skeptisk til fremtiden og han nevner to årsaker: enkelte elevers dyktighet og egnethet og myndighetens håndtering av disse elevene.

– Det absoluta flertalet studenter i dag är gedigna unga män och kvinnor som jag med glädje skulle dela radiobil med. Men det finns också studenter som ertappats med att fuska, som måste äta psykofarmaka för att klara vardagen och som visar upp sina egna körkort och frågar hur man vet vilka siffror som är personnumret. Studenter som under övning, mer än halvvägs in i utbildningen, skjuter en «berusad man» som inte vill lämna ifrån sig sin spritflaska, skriver Johan Siverland og presiserer deretter hva han varsler om.

– Vi kommer med nuvarande antagningskrav och rutiner att få poliser som saknar tillräckliga kunskaper för att ingripa korrekt. Som visat på ett beteende som gör att de gott och väl kan tänkas fabricera bevis och som kan utgöra en fara för sig själva och andra. Vi kommer att få poliser som jobbar under straffansvar med så låg begåvningsnivå att de inte skulle få göra värnplikten.

Innsenderen i Polistidningen er publisert i en situasjon der Sverige fortsatt er rystet etter koran-opptøyene i påsken, som blant annet førte til hundrevis av skadde politifolk og et ukjent antall oppsigelser blant politifolk som har fått nok av voldsutviklingen. Det er rettet sterk kritikk mot politimestrenes defensive måte å håndtere opptøyene på, og justisminister Morgan Johansson har svart på spørsmål og kritikk med å vise til den store innsatsen som gjøres for å utdanne flere politifolk.

For å nå målet om 10.000 flere politiansatte innen 2024 er blant annet opptakskravene til Polishögskolan senket, senest i år ble kravet om historiekunnskap fjernet. Tidligere har kravene til kunnskap om svensk språk blitt senket, det samme har de fysiske kravene. Politimyndigheten rekrutterer også for å oppnå «mangfold» blant de ansatte polititjenestemennene, noe som har medført ytterligere problemer fordi søkeren med innvandrerbakgrunn har vanskeligere med å bestå opptaksprøvene, som blant annet SVT har rapportert om. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/personer-med-utlandsk-bakgrund-har-svarare-att-klara-polisprovet

Men Siverland er kritisk til Polismyndighetens måte å håndtere politimangelen i Sverige på. Han mener politistudenter godkjennes selv om de har blitt tatt i å jukse eller har prestert dårlig i aspirantperioden, og at ledere unngår å forholde seg til problemene som oppdages når studentene ikke oppfyller kravene. Silverland appellerer i sin tekst til at opptakskravene til politiutdanning heves, og mener at Polismyndighetens ledelse og ansvarlige politikere må ta stilling til ett av to alternativer.

– Vill vi ha normalbegåvade, ärliga, kompetenta och mentalt friska poliser? Även om vi inte blir fler så snabbt som önskat? Eller vill vi ha så många poliser som möjligt så snabbt som möjligt? Även om ett större antal än tidigare beter sig på sådant sätt att allmänhetens såväl som rättssamhällets förtroende för poliser försämras? För mig är valet självklart. Oavsett, bör vi vara öppna och ärliga med konsekvenserna av de val vi gör.

– Ingen vettig människa anser väl det vara acceptabelt att framtidens poliser inte längre utgör det föredöme som ankommer på oss enligt polisförordningen eller en trygghet för allmänheten. Men om vi inte gör något åt kraven vid antagningen, ökar möjligheterna att avskilja olämpliga studenter och tar fram tydliga riktlinjer för provanställningen, är det en sådan framtid jag ser.