Noen nyheter er litt vanskelige å forholde seg til. Er dette ment som en gladsak eller som kritikk av samfunnet? SVT lager en reportarsje om Esma Aksungur. Hun er endelig i arbeid som vaskehjelp, etter 16 år uten jobb i Sverige.
Den kurdiske kvinnen har fem barn. Nå har hun for første gang i sitt liv bidratt til egen forsørgelse.
Det är hennes första riktiga arbetsdag, hennes första trappstädning på hennes första jobb, någonsin.
– Ja, i hela mitt liv, säger Esma Aksungur.
Sedan april i år är hon anställd av det kommunala bostadsbolaget Poseidon i Hjällbo som ville satsa på kvinnor i området. Via Kompetenscenter Angered och en skräddarsydd treveckors utbildning har hon och tre andra kvinnor från området fått nystartsjobb som lokalvårdare.
– Förut var jag rädd och vågade inte, men kvinnan på kursen gjorde så att jag kände mig lugn. Jag hade inte alls drömt att jag skulle bli lokalvårdare, men när jag började jobba så var det jättebra, säger Esma Aksungur.
Aksungur sier hun ikke ville jobbe tidligere. Hun ville prioritere å være hjemme med barna. Det er sikkert noen norske og svenske kvinner som har samme ønske. Men det er ikke like akseptert.
Personlig mener jeg det er noe galt, siden vi nå trenger to inntekter for å overleve, mens mine foreldre klarte seg med én inntekt. Det betyr ikke at jeg misliker kvinner som jobber, tvert imot. Men vi burde belønnes med høyere levestandard, ikke med høyere skatter, avgifter og klimaidioti.
SVT snakker med døtrene til Esma.
Betyder det något för er att mamma har ett jobb?
– Alltså, man kan vara stolt över att hon har ett jobb. Jag tycker det är roligt och bra, säger Zara Aksungur.
– Hon frågade mig hela tiden innan. Mamma, alla mina kompisars mammor dom jobbar. När skall du börja jobba? Nu har jag börjat jobba, säger Esma Aksungur.
Jeg heier på Esma og døtrene, på veien mot en slags uavhengighet. Men saken skaper like mange spørsmål som svar.
Hennes livs första arbetsdag efter 16 år i Sverige
Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!