Arvid Haag bestemte seg for å drive ap med et kurs i kritiske hvithetsstudier ved Stockholms universitet. Essayet – som slår fast at det er rasistisk å blande hvit melk i svart kaffe – har nå fått karakteren B (meget bra) og ros av den kursansvarlige.

I løpet av høstsemesteret ble fjernkurset Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur holdt ved Stockholms universitet. Såkalte kritiske hvithetsstudier forsøker å belyse og endre hvite menneskers maktposisjon i samfunnet, blant annet ved å merke seg at hvite mennesker ofte ikke nevnes som en spesifikk «rase», noe som antas å føre til at hvite mennesker blir vurdert som normen, mens ikke-hvite i sin tur blir klassifisert som dem som avviker fra normen.

Les også: Cynical Theories: En reise gjennom identitetspolitikkens sinnssyke virkelighet

En av dem som valgte å søke kurset, var Arvid Haag (27). I et intervju med Fria Tider forteller Haag at han selv søkte kurset mest for moro skyld, for å ha noe å gjøre under pandemien og få studiestipend, men at de andre som gikk kurset, så ut til å tro på det som ble undervist.

På slutten av kurset fikk deltakerne i oppgave å skrive et essay på 10.000 tegn. Arvid Haag bestemte seg da for å spøke, og leverte deretter et essay med tittelen «Svarta och vita drycker – en redogörelse för vad som hänt från tidigt 1900-tal i kampen mellan kaffe och mjölk».

– Jag tog ett ganska bisarrt ämne, som är ganska roligt, och drog till det ytterligare ett varv, sier Arvid Haag.

– Det är ju en sak att det finns en kursansvarig i Sverige som tycker att det här är vettigt. Men alla som läste kursen verkade svälja det här med hull och hår.

I essayet beskriver Haag hvordan markedsføringen av kaffen har vært preget av å fremheve «svarte og eksotiske elementer» ved drikken. Når det gjelder melk, har det i stedet vært «det lokale og hvite» som har blitt vektlagt.

Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min «uppsats» som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning 🤡

Dela gärna! https://t.co/6etOG0rva1

— Arvid Haag (@arvidhaag) December 27, 2021

I den delen av teksten som Arvid Haag beskriver som sin personlige favoritt, problematiserer han også vanen med å blande melk i kaffe:

«Frågan man kan ställa sig är ifall det verkligen är en försoning mellan mjölk och kaffe som genomförts eller ifall tillsättande av mjölk i kaffet är ett sätt att ta ifrån kaffet sina unika egenskaper och i stället påtvinga den svarta drycken vita egenskaper. [—]

Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet.»

Arvid Haag var overrasket over at essayet ble rost av den kursansvarlige, som ikke forsto at essayet var en spøk. Haag fikk karakteren B, som betyr «meget bra», og den eneste kritikken som ble fremsatt, var at det ikke var eksakte kildehenvisninger til bildene. Da Haag fikk tilbake essayet sitt, var kommentaren at det var et «spennende tema» med «kreativ tenkning», og at teksten godt kunne «utvides til et lengre essay».

Arvid Haag har nå 7,5 studiepoeng i faget kritiske hvithetsstudier, men han innrømmer at han ikke er blitt mye klokere.

– Det tog ungefär tre timmar att skriva texten, och jag har lagt länkar till böcker jag inte har läst. Jag fattar fortfarande inte vad kritiska vithetsperspektiv egentligen innebär och det verkar ju ingen kunna förklara.