Jan Guillous badekar-teori

Venstreaktivisten, KGB-spionen og forfatteren Jan Guillou (77) har lenge nytt godt av sin status som berømt forfatter. Men hans samfunnsanalyser begynner nå å bli for mye, selv for svenskene. Terroreksperten Magnus Ranstorp og tidsskriftet Kvartal er ikke imponert over Guillous «badekar-teori», der forfatteren får badekar-ulykker til å bli farligere enn svensk gjengvold. I jula resirkuleres han av NRK.

Onsdag morgen fant jeg denne tweeten fra Magnus Ranstorp i min overfylte Twitter-strøm:

Jan Guillous badkarsanka – Kvartal https://t.co/RIOPkV0HAY

— Magnus Ranstorp (@MagnusRanstorp) December 21, 2021

Vitenskapsredaktør i det svenske tidsskriftet Kvartal, Henrik Höjer, har gjort jobben Aftonbladets redaktører ikke brød seg om å gjøre, sannsynligvis fordi Guillou hører til den svenske ny-adelen, for ikke å si Klanen, av politisk korrekte samfunnssynsere. Sist søndag satte de nemlig denne artikkelen av Jan Guillou på trykk:

Ligorna spelar rollen som samhällets fiende nummer ett

Før vi slipper til Höjers elegante spidding av Guillou, må vi ta med noen av Guillous outrerte påstander:

De blåbruna låtsas för närvarande betrakta gängvåldet som det största hotet mot nationen. Med Tysklands mest ökända skandalblaska BILD som enda källa hävdar de att Sverige ”blivit Europas farligaste land” och att kriminaliteten ”lamslår och påverkar allas våra liv” (Jimmie Åkesson). Vilket såklart är sossarnas fel.

Det är ju inte sant ens om man koncentrerar sig enbart på den just nu populäraste formen av kriminalitet bland de blåbruna politikerna, de s k skjutningarna. Ungdomsligorna i Stockholms förorter har under de senaste fem åren dödat 98 människor, i huvudsak sig själva och i några fall personer som befunnit sig på fel plats vid fel tidpunkt och blivit ”kollaterala förluster”, som det heter på amerikanskt militärspråk.

För den svenska allmänheten utgör således hala badkar en betydligt större fara än beväpnade tonårsligor ute för att skjuta varandra. Det finns dock begripliga skäl till att såväl politiker som medier koncentrerar sig mer på skjutningar än hala badkar. Brist på empati och fantasi är bara två av de skälen. Blåbrun människosyn är ett annat skäl. Journalistikens kommersiella ok ytterligare ett.

Guillou på glattisen

Guillou og Aftonbladets redaktører forregnet seg. Henrik Höjer viser med all tydelighet hvordan Guillou helt har mistet fotsfestet.

Av någon anledning tycker vissa debattörer att det är relevant att jämföra dödliga olyckor i badkar med våld, mord och terrordåd. Senast var det kolumnisten Jan Guillou i Aftonbladet som i helgen drog parallellen: ”För den svenska allmänheten utgör således hala badkar en betydligt större fara än beväpnade tonårsligor ute för att skjuta varandra.”

Men stämmer verkligen detta? På lång sikt, kanske. Men på kort sikt, nej. Förra året avled enligt Socialstyrelsen en (1) person i Sverige i en badkarsrelaterad händelse. Shiva Ayoubi, statistiker på Socialstyrelsen, bekräftar denna siffra. Samma år dödades 124 personer i dödligt våld, enligt Brå, däribland en 12-årig flicka som träffades av förlupna kulor, och samma år rapporterades dessutom exempelvis om skottlossning utanför en förskola där små barn befann sig.

Men ikke nok med det:

Och enligt kriminologen Joakim Sturup har minst 46 utomstående personer dödats eller skadats de senaste tio åren. Av dem avled 14 personer. Många av dessa brott mot utomstående är dessutom inte uppklarade.

Hala badkar var alltså under förra året knappast ”en betydligt större fara” än de beväpnade kriminella gängen. Lägg där till de svårmätbara effekterna av otrygghet och hot som de återkommande skottlossningarna och bombdåden medför. Inte många människor reagerar på liknande sätt inför åsynen, eller ens tanken, på ett badkar.

Dödligt våld i Sverige åren 2002-2020. Källa: Brå Skjermdump: Kvartal

Som Documents lesere sikkert har fått med seg, skjedde det senest onsdag en gjengrelatert skyting inne i en hotellresepsjon i Sverige. Scenen kunne vært hentet ut av en av Guillous mange bestselgere om den svenske mesterspionen Hamilton, som også er filmatisert.

Guillou er/var en god skjønnlitterær forfatter, men med dette skriftstykket bør selv den mest ihuga Guillou-fan forstå at mannen er farlig, og som aller farligst når han ikke dikter. Også i Sverige burde de ha forstått såpass. Jan Guillou skapte seg et navn som ung og «kul» journalist på venstresiden da han tidlig på 70-tallet avslørte den svenske etterretningstjenesten Informationsbyrån (IB).

I 2009 avslørte Expressen at han også hadde latt seg verve til KGB. Dagbladet brakte saken til Norge. I Norge ble det liten oppmerksomhet rundt hans senere meritter, med Document som et hederlig unntak:

I Sverige holdt Jan Guillou på med samme type forbindelser. Gunnar Ekberg het en modig mann som infiltrerte gruppene på vegne av svensk etterretning. Ekberg ble brukt som kurer til leder av PFLP, den berømte/beryktede Walid Haddad. Da Ekberg ble avslørt, sendte Guillou brev til Haddad om at Ekberg ikke måtte slippe ut av Libanon i live. (Forbindelsen, Document, 9.6.16)

Husk derfor at denne mannen fortsatt er farlig, om dere skulle slumpe til å sette på NRK 2 denne 2. juledag. Da kommer nemlig Guillou i tv-ruta for å fortelle om Sverige før og nå i serien Vår tid er nå – de ekte historiene.

Oppdatering kl 19:50, onsdag:

En leser på Facebook gjorde oss oppmerksom på at Jan Guillou kan ha hentet inspirasjon til sin badekar-teori fra et lignende oppslag i Los Angeles Times i 2011. The Atlantic kledde av den sammenligningen:

Deaths caused by terrorism, on the other hand, can have a profound effect on society and the economy. The deaths of ten people in bathtub accidents won’t cause people to fear leaving their homes; but imagine the impact of 10 deaths in a terrorist bombing of a shopping mall, or a movie theater. And imagine if it happens more than once. The economic impact could be devastating; the impact on the emotional health of parents and children would be profound. Bathtub deaths are preventable through individual action and self-awareness. The average citizen, on the other hand, is relatively helpless in the face of a car-bombing, mass shooting, or hijacking (yes, the passengers rose up on one of the four airplanes hijacked on September 11th, and they prevented mass death below, but they still died themselves). (The Atlantic)

Jan Guillous badkarsanka (Kvartal)

A False Comparison Between Terror Deaths and Bathtub Deaths (The Atlantic)

Les også: