Helena Edlund 
Det svenske samfunnet kan ikke regne med at innvandrere fra land utenfor den vestlige verden noen gang blir selvforsørgende. Det kommer frem i en ny rapport fra Entreprenörskapsforum som er skrevet av to forskere ved Lunds universitet.
Forskjellene i selvforsørgelsesgrad mellom ulike grupper i Sverige er svært store. I en ny rapport, Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige, har førsteamanuensis Åsa Hansson og professor Mats Tjernberg ved Lunds universitet studert forskjellene i selvforsørgelse mellom innfødte og innvandrere.
Stor andel lavt utdannede
Da forskerne undersøkte faktorer som fødselsregion, oppholdstid i Sverige og utdanningsnivå, viste det seg at forskjellen mellom innenlands- og utenlandsfødte uten grunnskoleutdanning er liten. Men siden andelen uten grunnskoleutdanning er betydelig lavere blant innenlandsfødte enn blant utenlandsfødte, har det store konsekvenser for hvordan folk kan forsørge seg selv.
I gjennomsnitt var 63 prosent av innenlandsfødte i alderen 20 til 70 år selvforsørgende i 2016. Tilsvarende tall for personer født i andre vestlige land var 47 prosent, og for personer født utenfor den vestlige verden kun 27 prosent. Sistnevnte kategori omfatter det absolutte flertallet av alle som har fått asyl eller som har kommet til Sverige som kvoteflyktninger i løpet av de siste 20 årene.
Forskerne har vurdert selvforsørgelse som «forskjellen mellom betalt inntektsskatt og mottatte tilskudd og andre sosiale overføringer». Dersom differansen har vært positiv, er skattetilskuddet større enn de mottatte overføringene, mens en negativ verdi har medført at en person får mer i tilskudd enn de betaler i skatt. Hvis forskjellen er null, regnes du som selvforsørget.
– Bland inrikes födda är år 2016 genomsnittsindividen i åldersintervallet 35 och 62 självförsörjande. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande ålderspann 39 till 59 år medan genomsnittsindividen född utanför västvärlden inte är självförsörjande år 2016, sier Åsa Hansson i en pressemelding.
En trussel mot velferden
Den lave selvforsørgelsesgraden blant store grupper av innvandrere vil på sikt bli et stort problem for samfunn og velferd. I forordet til rapporten skriver forskerne:
”I rapporten visades att 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder (20–64 år), lågt räknat, saknar självförsörjning. Den låga självförsörjningsgraden är därmed ett stort samhällsproblem som i slutändan handlar om välfärdsstatens hållbarhet.”
Mer utdanning er ikke nok
For å hjelpe lavt kvalifiserte inn på arbeidsmarkedet, foreslår forskerne flere enkle jobber og læreplasser. Det skal også være billigere for arbeidsgivere å ansette. Men det er ikke nok å investere utelukkende i utdanningstiltak, ifølge rapporten. Mange innvandrere kommer til Sverige i høy alder og har svært lav utdanning fra hjemlandet.
– Det är angeläget att lösa hur utbildningsinsatser kan öka anställningsbarheten, men att höja utbildningsnivån tar lång tid. Det krävs alternativa åtgärder för lågutbildade som ökar möjligheterna att få ett jobb. Detta kan vara insatser som sänker kostnaderna för arbetsgivarna att anställa, starkare incitament på arbetsmarknaden, men även fler enkla jobb och lärlingsplatser, sier Mats Tjernberg.
