Frykter Russland: Det svenske forsvaret skal styrkes kraftig

Det svenske forsvaret under en storøvelse i Stockholms-området, her i nærheten av Stureplan. Foto: Henrik Montgomery / NTB

Svenskene er blitt mer og mer nervøse for hva naboen i øst kan finne på. En ny plan for det svenske forsvaret skal øke landets militære muskler merkbart.

Etter mange år med vanskjøtsel og nedbygging har det svenske forsvaret de senere år fått mer oppmerksomhet blant landets politikere. «Försvarsmakten» er blitt viktig igjen.

Man er rett og slett blitt mer nervøs for utviklingen i øst, det vil si i Russland. Derfor er det planlagt en betydelig oppgradering og kapasitetsøkning i det militære forsvaret av Sverige.

Formålet er først og fremst å vise at man kan og vil forsvare seg på en troverdig måte, og på den måten redusere naboens lyst til å foreta aggressive handlinger.

Fria Tider omtaler nye, helt konkrete planer for styrkeoppbygging:

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar, enligt ett pressutskick från Försvarsmakten, skriver avisen.

Fem regimenter er en styrke tilsvarende ca. 10-15 000 soldater, og må sies å være en vesentlig tilvekst.

Eksakt hvor mange fly den nye «flotiljen» i luftforsvaret vil inneholde, er ikke opplyst. Men dagens svenske luftforsvar består av 134 jagerfly, fordelt på tre flotiljer. Det gir en pekepinn om hva en ny slik flotilje kan innebære, anslagsvis 40-45 nye fly. Sverige produserer sine egne jagerfly.

På Wikipedia kan man lese:

Stridsflyget omfattar totalt tre flottiljer med 134 flygplan av typ JAS 39 Gripen. Utöver JAS 39 Gripen består Flygvapnet av ett antal olika flyg- och helikoptersystem för bland annat signalspaning, trupptransporter, sjöräddning och ubåtsjakt.

Fria Tider beskriver bakgrunnen for disse nye planene:

Försvarsmakten har fått i uppdrag av riksdag och regering att rusta upp Sveriges försvarsförmåga mot bakgrund av ryska aktiviteter i Georgien och Ukraina. De förband som nu etableras ingår i en större militär tillväxt som successivt kommer pågå under hela 2020-talet.

Dette er mer enn luftige visjoner, det er helt konkrete tiltak klare til å settes ut i livet:

Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan den 24 september och därefter följer fler invigningar under hösten och nästa år.

– De nya regementena och flygflottiljen kommer att bidra till en mer uthållig organisation, vi kommer utbilda fler värnpliktiga och får inte minst en geografisk närvaro i strategiskt viktiga områden, säger Försvarsmaktens produktionschef Johan Svensson, i ett pressmeddelande.

SVT har også omtalt det man kaller «omstart» for det svenske forsvaret, der nedlagte regimenter nå gjenopprettes:

2005 avvecklades det dåvarande artilleriregementet i Kristinehamn, utbildningen flyttades till Boden och en epok gick i graven. I december 2020 fattade riksdagen beslut om att återetablera A9 i Kristinehamn och sedan dess har planeringen inför omstarten pågått för fullt.

Sverige er som kjent ikke med i Nato-alliansen, og har derfor basert seg på å kunne stå mer eller mindre på egne ben forsvarsmessig. Det gjør at landet har hatt et ganske sterkt forsvar i årene etter andre verdenskrig. Det ble redusert en del etter den kalde krigens slutt, nå er man i en gjenoppbyggingsfase.

Magasinet Cafe.se forteller om hvordan den svenske militære kapasiteten per i dag rangeres i Global Firepower Index:

Trots Sveriges relativt begränsade storlek rankas den svenska försvarsmakten ändå som nummer 29 i världen. Det är över bland annat Ukraina, Syrien och Argentina.

Totalt har Sveriges försvarsmakt, enligt sajtens uppgifter, 43 875 anställda, 198 flygplan av olika sorter, 120 stridsvagnar och 2 470 bepansrade fordon, 63 fartyg av olika slag och en försvarsbudget på 50 miljarder kronor.

Også i Norge er det planer om å styrke landets forsvar. Anskaffelsen av jagerflyet F-35 er et viktig bidrag. Fremover skal nye ubåter på plass, samt at det planlegges forsterkninger i Hæren. Mange mener likevel at det satses for lite på forsvaret her i landet.

Forsvarets langtidsplan (LTP) fremlagt av Solberg-regjeringen, ble kraftig kritisert av den rødgrønne opposisjonen som mente dette var for spedt. Det knytter seg derfor spenning til hva en ny rødgrønn regjeringen vil levere på dette området, nå som de faktisk får muligheten til å realisere sine egne visjoner.

Vil Ap vise seg fra en helt annen side enn den som systematisk bygde ned forsvaret under Stoltenberg-regjeringen? Skal Senterpartiet vise at Forsvaret for dem handler om mer enn distriktspolitikk og forsvarsaktivitet i «hver bygd»? Sist men ikke minst, kommer SV plutselig til å stå frem som et «forsvarsparti»? Det siste ville utvilsomt vært en overraskelse for mange.

Spørsmålene er mange, svarene vil trolig komme i løpet av de neste par år.

Les også: