Malmös befolkning vokser i rekordfart, men det er ikke etniske svensker som sørger for at antallet innbyggere øker. Demografien i byen har endret seg så drastisk på kort tid at Malmö demografisk sett er å regne som en ikke-svensk by.

Fødselstallene i Malmö stiger, og det fødes omtrent 5000 barn i året. Familiene som føder flest barn, er familier der begge foreldrene er født i utlandet. Disse etterfølges tett av familier der en av foreldrene ble født i utlandet, melder Samnytt, men det fremgår ikke av statistikken hva slags etnisk bakgrunn den andre forelderen har.

Til sammen føder disse to gruppene 58 prosent av barna i byen.

I tillegg til de 2100 barna som fødes av innvandrere, er det stor tilflytting til byen av innbyggere med innvandrerbakgrunn. Det gjelder ikke bare dem som innvandrer fra utlandet, men også dem som flytter til Malmö fra andre svenske kommuner.

Ikke-svensk by allerede i 2015
Allerede i 2015 tok Malmö steget fra svensk til ikke-svensk by hva gjelder demografisk sammensetning, og siden 2015 har overvekten av personer med innvandrerbakgrunn fortsatt å øke hvert år frem til 2020.

56 prosent av byens befolkning var enten første generasjon eller andre generasjon innvandrere med minst én utenlandsfødt forelder.

Når tallene for 2021 foreligger, vil prosentandelen ha økt med noen flere prosentpoeng, skriver Samnytt.

Innvandringen til Sverige har pågått over så lang tid at en ny generasjon innvandrere har vokst frem, ifølge Samnytt. Denne gruppen havner i SCBs statistikk på svensk side.

«Invandringen har samtidigt pågått så pass länge att personer födda i Sverige men etniskt och kulturellt tillhörande invandrargrupper och ofta uppvuxna i segregerade områden blivit vuxna och fått barn. Den gruppen hamnar i SCB:s statistik på den svenska sidan trots att många i den är dåligt integrerad och inte identifierar sig som svenskar. Med dessa inräknade skulle Malmö demografiskt vara en än mer icke-svensk stad.»

Fasit for migrasjonsøkonomi
Samnytt mener Malmö kan tjene som økonomisk fasit for om den svenske migrasjonspolitikken er bra for Sverige på sikt, slik det ofte hevdes i samfunnsdebatten.

«Malmö kan med sin flera decennier långa historik av förvandling till en mångkulturell stad fungera som nationalekonomiskt facit för om den förda migrationspolitiken är bra för Sverige på sikt, så som ofta påstås i den offentliga debatten. Svaret med landets tredje största stad som exempel blir ett tydligt nej.»

Svaret er altså nei dersom Malmö skal stå til svar.

Arbeidsledighet og avhengighet av offentlige ytelser blant byens innvandrere utgjør en så stor belastning for Malmö at byen lenge har gått med store underskudd. Det at så lite skattepenger som kommer inn, og så mange tilskuddspenger som går ut, at Malmös budsjett går omtrent en milliard svenske kroner, eller 25 prosent, i underskudd hvert år.

Disse pengene tilføres årlig av staten via det såkalte kommunale utjevningssystemet.

«Namnet på systemet härrör från en tid då det fanns en viss balans mellan kommuner som gick plus och sådana som gick minus. Idag går, av liknande skäl som Malmö, nästan alla kommuner i Sverige utom Stockholm back och pengarna i systemet består huvudsakligen av bidrag från statskassan.»

Spørsmålet er hvor lenge den svenske staten klarer å kompensere for kommunenes underskudd.

Malmös krise gjelder snart hele Sverige
Den demografiske utviklingen i Malmö er ikke enestående, den skjer i praktisk talt hele Sverige, skriver Samnytt – og ingen vet egentlig hvordan Sverige skal overleve økonomisk når svenskene blir i mindretall.

Prognoser indikerer at vendepunktet for den demografiske sammensetningen, med svensker i mindretall, kan skje allerede i 2065:

«Det årtalet anger exempelvis Kyösti Tarvainen PhD och docent emeritus i systemanalys vid Aalto-universitetet i Helsingfors i en studie gjord enligt vedertagna och standardiserade metoder och vars rön publicerades i april i år i socialdemokratiska Folkbladet.»

Og allerede i 2100 vil det bo like mange muslimer som svensker i Sverige, ifølge studien. Det er en utvikling som bekymrer mange, ettersom islam avviser tilpasning til vestlige samfunn.

«Ytterligare 35 år senare, år 2100, kommer det enligt Tarvainens forskning bo lika många muslimer i Sverige som etniska svenskar. Det är en utveckling som oroar många då islam i motsats till kristendomen ställt sig avvisande till reformation och anpassning till upplysning, demokrati och frihetsliga värderingar som utgör grundbultar i västvärldens samhällen idag.»

Malmö har i dag om lag 350.000 innbyggere, og det anslås at dette vil øke til 400.000 på et tiår. Dersom den nåværende trenden fortsetter, vil tilskuddet av disse 50.000 menneskene overveiende bestå av personer med utenlandsk bakgrunn.

Kjøp Ruud Koopmans’ bok her!