Levedyktighetsbegrepet bør fjernes fra svensk abortlov, mener Sveriges förening för obstetrik och gynekologi (SFOG). Begrunnelsen er at den medisinske utviklingen har ført til at stadig tidligere fødte barn kan reddes.
Temaet levedyktighet ble omtalt 24. mai i Vetenskapsradion Sveriges Radio. Levedyktighet betyr det tidspunktet et barn kan overleve utenfor morens livmor.
I dag regner man et barn født etter 21 uker og 6 dager som levedyktig. Et barn som overlever en abort og blir født etter dette tidspunktet regnes juridisk og etisk sett som et menneske.
Men forskningen går snabbt framåt, och i en inte alltför avlägsen framtid kan det bli möjligt att rädda barn som föds efter bara några månader, eller kanske veckor.
Abortförespråkare har därför väckt frågan: Vad händer med aborterna om livsdugligheten i princip finns där från början?
Helena Kopp Kallner er styremedlem i SFOG og overlege i obstetrikk og gynekologi, og forklarer dilemmaet.
– Nu kommer vi till en punkt där man nästan kan lägga foster i burkar och koppla upp dem till konstgjorda moderkakor och då finns det väl egentligen ingenting som säger att det över huvud taget finns en punkt för när man inte skulle kunna behandla ett foster så att det blir en människa. Då blir det per automatik så att forskningen blir ett hot mot aborträtten om man ska ha den definition av livsduglighet vi har nu.
Kallner er opptatt av å beskytte abortretten. Derfor ber hun politikerne om å endre abortloven og fjerne levedyktighetsbegrepet. Hun argumenterer altså for at det skal bli tillatt å abortere levedyktige barn.
SFOG har vært ledende i kampen for at barn som overlever senaborter ikke skal få medisinsk hjelp, men overlates til å dø. Kallner anser at «en abort skal være en abort».
– Vi upplever då att det är vår uppgift inom professionen att se till att det här inte blir ett barn. Kvinnan förväntar sig en abort och det absolut sämsta utfallet är att det kommer ut ett svårt skadat barn.
Det er ”dypt uetiskt” at et uønsket og hardt skadet barn får bli født, mener Kallner.
Vetenskapsradion hevdet at Statens medicinsk-etiska råd (Smer) også har foreslått å fjerne begrepet levedyktighet fra abortloven. Men dette stemmer ikke helt:
I en rapport från 2019 föreslog Smer dock att regeringen skulle överväga möjligheten att ”utreda livsduglighetsbegreppet i abortlagen och om det finns skäl att införa en fast veckogräns för sen abort”.
Smer har også foreslått at Socialstyrelsen skal utrede ”de närmare förutsättningarna för att kunna erbjuda feticid i samband med sen abort”. Feticid innebærer å drepe et foster.
När Världen idag tar kontakt med Smer vidhåller man dock att man står fast vid förslaget om en översyn, och senare ändrar Vetenskapsradion formuleringarna om Smers ståndpunkt på sin webbplats.
Kallner vil fjerne levedyktighetsgrensen, siden det ellers kan innebære at man ikke kan gjennomføre noen aborter i fremtiden.
Om abortlagen ändrades i enlighet med SFOG:s förslag skulle det i praktiken innebära ett överlapp i ett långsamt men konstant ökande antal veckor där det är både tillåtet att göra en abort men också möjligt att rädda ett barns liv.
I enkelte stater i USA er abort tillatt helt opp til fødselsøyeblikket. Blant annet New York har dessuten innført prinsippet om at helsepersonell ikke er forpliktet til å hjelpe barn som overlever en abort.
Det er altså slik at hvis et barn blir født levende etter en mislykket abort, så har legene ingen plikt til å aktivt redde barnets liv. Det er vanskelig å ikke likestille dette med drap, siden alle nyfødte dør uten hjelp. Passivitet overfor et nyfødt barn er de facto drap.
Riktignok sier loven at kvinner kun kan ta abort etter 24 uke hvis det er fare for morens liv og helse. Men helse er vidt definert av US Supreme Court, og inkluderer depresjon og dårlig økonomi etc. Ikke akkurat livstruende tilstander.