Erling Marthinsen 
Tyrkias president Recep Tayyip Erdogan går hardt ut mot alle forsøk på å beskrive hendelsene i Armenia i perioden 1915-1920 som et folkemord. Foto: Turkish Presidency/ AP/ NTB
Etter at USAs president Joe Biden nylig anerkjente det armenske folkemordet under 1. verdenskrig, øker presset på våre myndigheter. Også den svenske regjeringen merker økende krav om anerkjennelse.
Hva om vi fortalte deg at Norge i dag fornekter et folkemord, som mesteparten av Europa anerkjenner? Hva om vi fortalte at dette folkemordet ble en inspirasjon for framtidige folkemord?
Det høres absurd ut, men dette er realiteten. Dette er historien om det armenske folkemordet, og en appell til den norske Storting om å anerkjenne det etter 106 år med fornektelse.
Dette skriver Alberte Bekkhus og Edvin Kerikorian i Utrop. De er henholdsvis leder og LS-representant i Rød Ungdom.
Det armenske folkemordet er et begrep som brukes om massedeportasjonen og massedrapene på armenere i Det osmanske riket i perioden 1915–1920.
Utrenskningene startet 24. april 1915, og 24. april er minnedagen for det armenske folkemordet.
Anslag over antallet drepte armenere varierer hovedsakelig mellom en halv og én og en halv million mennesker. I 2017 var det 29 land som hadde anerkjent hendelsene offisielt som folkemord, deriblant Frankrike, Storbritannia og Tyskland. Norge er ikke blant disse landene. Nå føyer USA seg til listen.
Norge står ofte mot andre makter når de driver med etnisk forfølgelse. Er det fra et ærlig ståsted når man ikke vil anerkjenne folkemordet? Er det for å blidgjøre vår NATO-allierte Tyrkia? Gjør vi det for å blidgjøre vår oljehandel i Aserbajdsjan?
Paret fra Rød Ungdom mener å se at etnonasjonalismen vokser, og hevder det vil bidra til «rasisme og hat mot armenere, assyrere og grekere» hvis Norge ikke anerkjenner folkemordet.
Denne kampen er et spørsmål om solidaritet og ansvar. Sist helg vedtok Rød Ungdom en uttalelse med dette tydelige kravet: Stortinget må anerkjenne det armenske, greske og assyriske folkemordet.
Norsk myndigheter har en merkelig prioritering når det gjelder fordømmelse. Stort sett årlig fordømmes Israel over en lav sko. Russland er også lett å kritisere. USA under president Donald Trump fikk ofte kritikk fra norske myndigheter.
Men overfor Kina logrer vi med halen, til tross for den skammelige behandlingen av uighurene. Og folkemordet i Armenia nevnes ikke.
For Tyrkia har denne saken alltid vært pikant. Etter at Det osmanske riket kollapset etter 1. verdenskrig, og Tyrkia så dagens lys, så har fornektelsen av folkemordet vært offisiell politikk.
Tyrkiske myndigheter mener at armenerne valgte fiendens side under 1. verdenskrig, og derfor utgjorde en stor og truende femtekolonne inne i Det osmanske riket. At menneskeliv gikk tapt i kampen mot denne indre fienden skyldes krig og tilfeldigheter, og kan ikke anses som folkemord, mener tyrkiske myndigheter.
FNs krav om å kalle en hendelse folkemord er at det kan påvises en overordnet hensikt om å helt eller delvis utrydde eller en nasjonal, etnisk, rasemessig eller religiøs gruppe.
Sveriges utenriksminister under press
Også i Sverige øker kravet om at regjeringen skal anerkjenne det armenske folkemordet. Utenriksminister Ann Linde (S) får sterk kritikk etter å ha omtalt den etniske rensingen i Armenia uten å bruke ordet folkemord.
Folkmord.
Det var ett folkmord, Ann.
Att du och din sorgliga ursäkt till feministiska regering inte vågar säga det säger det mesta om er ”moral” (paramoral). pic.twitter.com/vrh6KeubST— Christian Wallgren 🇸🇪☨☩ (@chrwallg) April 24, 2021
Etter Twitter-stormen skrev Linde til TT:
«Jag noterar president Bidens erkännande av massövergreppen mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter år 1915 som ett folkmord. Det råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massakrer mot den armeniska folkgruppen och andra andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget.»
Nå får Linde og regjeringen kritikk fra alle kanter av svensk politikk.
Förre V-ledaren Jonas Sjöstedt påpekar i ett inlägg på Twitter att USA:s erkännande är viktigt och hoppas att fler länder blir lika tydliga.
”Folkmordet på armenier och andra kristna grupper i Turkiet är ett historiskt faktum”, skriver Sjöstedt och fortsätter.
”Turkiet förnekar och förfalskar fortfarande historien. Det är Sveriges uppgift att tydligt säga som det var. Regeringens undfallenhet och anpassning inför Erdogans diktatur är beklämmande.”
Björn Söder (SD) skrev på Twitter:
”Varför erkänner ni inte folkmordet? Ni har ju lovat det i valrörelser, ni har kongressbeslutet om det, riksdagen har tillkännagett att ni ska göra det. Ändå vägrar ni! Skamligt! Ni är inte det minsta måna om offren.”
Også Kristdemokraterna oppfordrer den svenske regjeringen til å anerkjenne folkemordet. Selv fra sitt eget parti utsettes utenriksminister Linde for sterk kritikk.
– Det jag stör mig på är att utrikesministern väljer att kalla det för massövergrepp. Det här är ett av de första folkmorden på 1900-talet. Det var mina förfäder som slaktades, halshöggs och kvinnor blev våldtagna. Jag har släktingar som är gamla nu men som pratade med oss yngre om det, för att vi skulle komma ihåg, säger Maria Hind Alias (S).
Den svenske riksdagen stemte i 2010 for å betrakte de etniske utrenskningene i Armenia som folkemord. Men hverken Reinfeldt-regjeringen (Alliansen) eller Löfven-regjeringen har iverksatt riksdagens vedtak.
Flere historikere har hevdet at Adolf Hitler fant inspirasjon til Holocaust ved å studere det armenske folkemordet, men dette er ikke bevist, og må betraktes som en ren hypotese.
