Svenske kvinner som tilhører ytre venstre skiller seg ut sammenlignet med kvinner i andre ekstremistiske miljøer, fordi de oftere lider av psykiske lidelser, viser en ny studie. De er også mer kriminelle enn kvinner i andre ekstremistmiljøer.
– De är välutbildare, de har förvärvsarbete. De som har betyg har väldigt bra betyg men också väldigt hög psykisk ohälsa. Av de tre miljöerna är det de som har mest psykisk ohälsa, sier Amir Rostami, førsteamanuensis i kriminologi, til SVT.
Han er en av tre forskere bak en ny studie fra Institutet för framtidsstudier.
Studien omfatter omkring 200 kvinner med tilhørighet i ekstremistiske miljøer. Kvinnene har blitt kartlagt av politiet og det svenske sikkerhetspolitiet Säpo.
Ifølge rapporten utgjør kvinner omtrent 15 prosent av de som er aktive i venstre-, høyreekstreme og islamistiske kretser i Sverige. Men det er i det ekstreme venstremiljøet kvinner er spesielt aktive når det gjelder å begå forbrytelser.
– I vänsterextremismen verkar det väldigt jämställt. Inom islamismen finns kvinnorna med också – men de har inte samma centrala roll, sier Rostami.
Det beror seg på at kvinner i det islamistiske miljøet har veldig begrenset tilknytning til samfunnet, sier han.
– De har väldigt hög arbetslöshet och väldigt lågt förvärvsarbete. De har väldigt högt ekonomiskt bistånd. Ungefär 40 procent har erhållit ekonomiskt bistånd. De är väldigt lågutbildade. Drygt 30 procent har endast grundskola och de har låga betyg, forklarer Rostami.
Ifølge studien utmerker de venstreekstreme kvinnene seg når det gjelder kriminalitet. Ikke bare har de større tilbøyelighet til å utføre forbrytelser, de kan også være arrangører bak planlagt kriminalitet.
De vanligste formen for kriminalitet kvinner i ekstremistmiljøene mistenkes for er voldsrelatert, uavhengig av politisk orientering.