Et bilde offentliggjort på nettet den 4. mai 2015 viser IS-terrorister i ferd med å henrette tre menn som er beskyldt for å være homoseksuelle i Raqqa i Syria. Foto: AP / NTB.

45 personer som hadde forlatt Sverige for å slutte seg til den islamske staten (IS), mottok millioner av kroner i trygd og andre offentlige ytelser mens de kriget i Syria.

IS-terroristene lyktes også i å få innvilget økte bidrag fra Sverige som de søkte om mens de befant seg i Syria, avslører Göteborgs-Tidningen (GT), som utgis av Expressen.

En familie med to små barn som hadde reist fra Göteborg til Syria, mottok ca. 165.000 kroner i barnetrygd over mer enn ett år, innen Försäkringskassan stanset utbetalingene i desember 2015.

Eksemplet er ikke unikt, skriver GT. En familie i Norrköping, også den med to barn, fikk ut mer enn 250.000 kroner fra tre forskjellge trygdeordninger.

Utbetalingene til IS-terroristene har kommet fra en rekke forskjellige offentlige etater i Sverige:

Förutom Försäkringskassan har även CSN, Arbetsförmedlingen, A-kassor och hemmakommunernas socialtjänster fortsatt betala ut pengar efter att IS-sympatisörerna lämnat landet.

Ibland har myndigheter lyckats slå larm tidigt och stoppat större utbetalningar. I andra fall har bidrag och ersättningar fortsatt betalas ut i flera år.

Hos den svenske trygdeetaten er man opprørt, men også rådløs:

– Det är rent upprörande att det har gått till på det sättet, säger Thomas Falk, nationell samordnare mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan.

Den stora utmaningen är, enligt honom, att veta när en person lämnat landet för att inte återkomma.

Sverigedemokraternas (SD) leder Jimmie Åkesson reagererer kraftig på avsløringen:

Samtidigt som IS-terrorister mördade, betalade svenska myndigheter ut miljonbelopp i bidrag, försäkringar och studiemedel.

Det går inte att med ord beskriva hur groteskt detta är.https://t.co/A8zdM4DABd

— Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) December 17, 2020

GT har identifisert 45 personer, men omfanget av fenomenet er ukjent for Försäkringskassan, som dessuten har store problemer med å inndrive penger som er urettmessig utbetalt. Etatens toppsjef Nils Öberg etterlyser større fullmakter til å følge pengestrømmene.