At de etablerte mediene prøver å tie i hjel pedofiliskandaler, beror ikke bare på venstreliberal kompiskorrupsjon. Det viktigste er å hindre at søkelyset settes på et annet spørsmål: LHBT-bevegelsens aksept for pedofili. Oslo Pride Parade 2018. Foto: Stian Lysberg Solum / NTB.
Norske medier er tause om Ole Morten Geving, den pedofilidømte eks-statssekretæren i Finansdepartementet. Senterpartimannen Geving er kompis med den svenske toppolitikeren Fredrick Federley i Sp’s svenske søsterparti. Federley kjemper for sitt politiske liv etter flere pedo-avsløringer. Men også i Sverige vegrer mediene seg for å ta i saken.
De etablerte mediene ønsker ikke å omtale disse sakene, til tross for at det dreier seg om toppolitikere – Federley er nestleder i svenske Centerpartiet – og tidligere sentrale politikere som Geving. Geving har fått tillit, verv og jobber på både lokalt og nasjonalt nivå i Sp i over 20 år.
Document identifiserte Ole Morten Geving. Ingen andre norske medier har gjort det. De har omtalt dommen, men snakker kun om «tidligere politiker», «næringslivsleder» (NTB) og «finanstopp» (Dagsavisen).
Hva om de to ikke hadde representert partier som støtter venstresiden, men for eksempel Fremskrittspartiet og Sverigedemokraterna?
Det var ikke et såkalt alternativt medium som avslørte Federley-saken, men heller ikke et tradisjonelt hovedstrømsmedium. Stoppa Pressarna er en slags råtass-utgave av Se og Hør. De rullet ut den ene avsløringen etter den andre om C-nestlederen og representanten i Europaparlamentet, Fredrick Federley.
Federley og Geving er venner, ifølge Stoppa Pressarnas kilder. Avisen kaller Geving «Federleys pedofilvän nummer 2» og «Bryssel-pedofilen».
Federley har truffet Geving flere ganger i Brussel og andre europeiske storbyer, og de har omgåttes på kvelds- og nattestid, skriver Stoppa Pressarna:
– De har träffat varandra privat på kvällarna efter att programmet för dagen varit över, de har inte träffats som «par» men de har tillsammans gått på jakt efter sex, berättar en initierad källa för Stoppa Pressarna och fortsätter:
– De handlar om privata sexpartyn och besök på olika gayklubbar i stan i samband med att de har varit där och jobbat. Det har rört sig om ett stort antal sexkontakter.
Federley flyttet i sommer sammen med en mann han hadde truffet på en gaydating-tjeneste. Det skjedde kort etter at mannen slapp ut fra soning av to tredeler av en straff på ni års fengsel for 22 grove voldtekter av barn. Pedofilen live-strømmet overgrepene via Skype, og ba samtidig seerne om ønsker og instruksjoner via gaydating-tjenesten Qruiser.
Federley, som selv er småbarnspappa, var klar over dommen mot 42-åringen lenge før han brøt med mannen, meldte SVT i dag. Opplysningen om at C-toppen visste alt allerede i juni, er gjemt et stykke nede i artikkelen. SVTs artikkel har også en intetsigende tittel: Nya uppgifter om Federley: C lämnar kommentarer i morgon.
Stoppa Pressarna avslørte saken 24. november, deretter var det temmelig stille i de etablerte mediene. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT, og SR skrev korte notiser om at Federley «mår dåligt» og «tar paus från politiken». De nevnte overhodet ikke pedofilikoblingen.
Først 2. desember kom Expressen på banen: C kan inte tiga ihjäl Federley-skandalen. Avisen skrev at «medierna har haft svårt att hantera de sensationella uppgifterna». Det er ikke å ta for hardt i.
Nå skriver noen flere hovedstrømsmedier om saken, men de tar i den med pinsett.
Federley-saken er ikke bare resultatet av én politikers dårlige vurderingsevne, skriver Fria Tider. Centerpartiets pedofiliskandale setter fingeren på noe annet, nemlig den liberale holdningen til pedofili som lenge har vært utbredt i homofile kretser.
De fleste normale mennesker misliker pedofile. Federley, derimot, har ingenting imot å være samboer med en mann som har begått et stort antall grove voldtekter av barn. Problemet er ikke at vurderingsevnen hans svikter, men at det virker som om han ikke synes det er noe problem at voksne menn har sex med barn. Og det er dessverre ingen uvanlig holdning i den såkalte LHBTQ-bevegelsen, skriver avisen:
Exemplen på det är många. Den största och mest inflytelserika organisationen inom gayrörelsen är Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL. Organisationens danske grundare Axel Axgil var medlem i ett danskt nätverk för pedofiler, Pædofiligruppen, och dömd för att ha haft sex med minderåriga pojkar.
RFSL har alltsedan grundandet 1950 haft en extremt sexualliberal hållning även när det kommer till pedofili. Förbundet hävdade länge öppet att sex med barn var något fint som borde vara lagligt. I ett remissyttrande [høringssvar, red anm.] till 1977 års sexualbrottskommitté förordade RFSL legalisering av pedofili, bland annat med argumentet att det var skadligt för barn att inte få sexuella erfarenheter. RFSL menade att det var ”otillfredsställande att utredningen uttalat sig så negativt om sex mellan barn och vuxna även i de fall initiativet kom från den yngre”. Och i material som RFSL:s dåvarande ordförande Kjell Rindar skickade in till Justitiedepartementet 1983 återfinns följande uttalande:
”Vem är förbrytaren? Pedofilen som skänker ömhet och kärlek och främjar en naturlig sexual- och personlighetsutveckling eller s.k. normala människor som orsakar förvirring och med tabuterror hindrar den naturliga köns- och personlighetsutvecklingen?”
I materialet gjordes alltså på fullt allvar gällande att normala föräldrar skadar och terroriserar sina barn, medan sex med pedofiler däremot är naturligt, kärleksfullt och bra för barnens utveckling. Den som har svårt att tro att det är sant kan med fördel se konstnären Pål Hollenders film Pelle Polis som granskar RFSL:s syn på pedofili och övergreppskulturen inom den svenska homorörelsen. Fotografier av RFSL:s yttrande visas i filmen.
RFSL hevder at de i dag tar avstand fra pedofili. Samtidig fortsetter RFSL å hylle pedofili-apologetene som lå bak organisasjonens langvarige påvirkningsarbeid for at voksne skal få ha sex med barn.
«Vi sörjer Axel Axgils bortgång men gläds över allt han åstadkommit och den betydelse hans arbete fortfarande har för hbt-personer i världen idag», skrev RFSL i en pressemelding da organisasjonens seksualforbryterdømte grunnlegger døde i 2011.
Samme år fikk den tidligere RFSL-lederen Kjell Rindar det ærefulle oppdraget å holde åpningstalen på Pridefestivalen.
RFSLs «avstandstagen» fra pedofili klinger derfor hult. Den lange, stadig voksende listen av representanter for RFSL og Pride som er dømt for ulike typer seksuelle overgrep mot barn, taler sitt tydelige språk, skriver Fria Tider.
Homobevegelsens pedofiliproblem er at den ikke ser pedofili som noe problem. Fredrick Federleys og Ole Morten Gevings forbindelser med grove seksualforbrytere er bare de siste i en lang rekke eksempler.
Pedofili-avsløringer
Sommeren 2019 avslørte Världen Idag at flere personer med forbindelser til Pride og nærstående organisasjoner nylig var dømt for seksualforbrytelser mot barn. En av lederne for Pride var blant de dømte.
Samme år skrev SvD at en «nyckelperson inom Pride» søkte sexkontakter med mindreårige på HBTQ-forumet Qruiser.
I februar 2015 avslørte Fria Tider at RFSLs leder i Syd-Sverige var pågrepet for voldtekt og seksuelle overgrep mot flere gutter. Mannen ble dømt til fem og et halvt års fengsel.
I 2013 ble det kjent at Stockholm Pride hadde rekruttert en person til en sjefsjobb, til tross for at det var kjent at han var dømt for voldtekt av en 13-årig gutt. (Världen Idag)
Sommeren 2011 åpnet en pedofilapologet, Kjell Rindar, Stockholm Pride. Dette faktum ble totalt ignorert av mediene, bortsett fra Fria Tider.
2006 avslørte Stockholms Fria Tidning at HBTQ-forumet Qruiser ble brukt til å spre barnepornografi.
Høsten 2003 ble lederen for RFSL Ungdom dømt for seksuelle overgrep mot en 13-årig gutt som var medlem i organisasjonen.
Sommeren 2002 avslørte Världen Idag omfattende kommersiell sexhandel med barn via RFSLs nettside. Avisen vant Guldspaden og ble nominert til Stora journalistpriset for artikkelserien.
Våren 1999 fortalte Pål Hollender i Göteborgs-Posten at høytstående representanter for RFSL er positive til pedofili, men at de ligger lavt fordi «opinionen ikke er klar for det».
I 1993 viste en FN-rapport at RFSLs reiseguide Spartacus ble brukt flittig av pedofile når de var på sexreise til Thailand. Guiden var, ifølge FN, en veiledning for pedofile som var på jakt etter barn.
I 1991 diskuterte RFSLs årsmøte en underavdelning for pedofile. Forslaget ble nedstemt, men samme år ble det avslørt at Pedofila Arbetsgruppen hadde en postboks som gikk til RFSLs adresse.
I 1983 sendte RFSL en seksualpolitisk uttalelse til det svenske justisdepartementet hvor man forsvarte en positiv innstilling til pedofili. «Vem är förbrytaren? Pedofilen som skänker ömhet och kärlek och främjar en naturlig sexual- och personlighetsutveckling eller s.k. normala människor som orsakar förvirring och med tabuterror hindrar den naturliga köns- och personlighetsutvecklingen?» stod det blant annet i uttalelsen.