Fra Rosengård i Malmø. Foto: Steen Raascou.
Malmø satser tre millioner svenske kroner på arbeid mot «afrofobi» og «islamofobi». Pengene skal blant annet brukes til å produsere utstillinger om emnet. Samtidig skal Malmø by ta for seg hvordan de kan rekruttere ledere fra mangfoldet. Bak forslaget ligger sterke forbindelser til et svensk-gambisk miljø.
Temaet for årets budsjett er «det åpne og velkommende Malmø». Hovedfokuset er derfor arbeid med antirasisme og studier som kartlegger hvordan rasisme motarbeides, og dette skal gjøres gjennom kultur.
– Det kan vara utställningar som redan finns runtom i världen som man tar hit eller att man producerar material där Malmöbornas röster hörs, sier kommunestyrets leder Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), til Sydsvenskan.
Høsten 2019 besluttet Malmø å satse 20 millioner kroner på et samarbeid med den Judiska församlingen for å sikre trygghet for jødene i byen. Senere la de til åtte millioner for å bekjempe rasisme, og nå vil de bruke tre millioner av de øremerkede pengene på arbeid mot systematisk rasisme mot mørkhudede mennesker.
Svensk-gambiske forbindelser
Bakgrunnen for vedtaket er muligens å finne i den sterke posisjonen det svensk-gambiske miljøet har i Malmø. Byrådsleder Katrin Stjernfeldt Jammehs ektemann Basiru kommer fra dette miljøet, og det har gjennom flere år vært et mysterium for mange svensker hvorfor ikke svenske medier interesserer seg mer for hennes muslimske mann og hans slekt.
15. september fremmet Momodou Malcolm Jallow, som representerer Vänsterpartiet (V) fra Malmø, en interpellasjon i Riksdagen. Jallow har bakgrunn som aktiv innen «Afrosvenskarnas forum för rättvisa», og har gjennom flere år markert seg som en ivrig tilhenger av BLM-bevegelsen i USA.
I interpellasjonen trekker han fram BLM-bevegelsen for å underbygge bildet han forsøker å male av et rasistisk Sverige:
I kölvattnet av polismordet på George Floyd i USA blev det omfattande demonstrationer världen över, alltså inte bara i USA utan även i Europa och Sverige. Afrofobi, och strukturell och institutionell rasism är inte bara ett amerikanskt problem utan det är också alltför vanligt förekommande i Europa och i Sverige i synnerhet.
Den 2 augusti publicerade Sveriges största tidning Dagens Nyheter ett stort sjusidigt reportage som Niklas Orrenius har stått bakom, som med all önskvärd tydlighet visar afrosvenskarnas utsatthet för både rasistiskt polis-och väktarvåld och strukturell diskriminering.
Den 3 april 2019 bevittnade hela Sverige genom en mobilvideo hur en gravid afrosvensk kvinna i åttonde månaden, som var på väg till sjukhuset med förvärkar, tvingades av tunnelbanan vid en biljettkontroll av ett flertal ordningsvakter. Filmerna visar hur hon under våldsamma omständigheter tvingades ut ur tåget. Kvinnan skriker som för sitt liv, hennes upprivna dotter gråter och andra kvinnor på perrongen vädjar till vakterna att lugna sig och ta hänsyn till att människan de drar och sliter i uppenbart är höggravid. Hon blev nedtryckt på en bänk med magen nedåt och med ett väktarna i ryggen, panikslagen, väldigt rädd och förnedrad framför sitt barn.
I sitt svar sier Åsa Lindhagen, som er Jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation og er fra Miljöpartiet (MP), at Sverige må bekjempe strukturell rasisme, men berører kun «islamofobi» og det hun kaller «afrofobi».
Mye kunne sies om dette initiativet, men med det kriminalitetsbildet vi kjenner fra Rosengård og Malmø, er det kanskje ikke utstillinger om afroetnisk kunst og kultur som burde stå øverst på svenske politikeres tiltaksliste.