Etter et kortvarig korona-lyspunkt ser det igjen mørkt ut for Sverige. Nå øker smitten på nytt, mest blant unge voksne. De gode resultatene man har lovet som følge av landets spesielle strategivalg, lar vente på seg.
Sverige har lenge vært et trist kapittel når det gjelder korona-pandemien, både i Norden og i Europa. Landet har som kjent valgt en annen strategi enn de fleste andre, noe man har hevdet vil vise seg å være det beste i det lange løp.
Blant annet har den svenske forfatteren Jan Guillou gjort forsøk på å forklare at Sverige nok vil stå igjen som «vinneren» til slutt, og at Norge ikke bør hovere for tidlig.
Også i den svenske befolkningen generelt har det vært stor lojalitet til landets korona-strategi. En del svensker fattet trolig håp om at spådommene om landets «revansj» omsider ville slå til, da man nylig konstaterte at smitten var i ferd med å avta i landet.
Men man trakk et lettelsens sukk og gledet seg for tidlig; forhåpningene ble dessverre raskt gjort til skamme.
Ifølge Aftonbladet er den positive trenden nå brutt. Den nedadgående spiralen fortsetter for landet som allerede er blant de verst rammende i Europa.
«Folkhälsomyndigheten hade räknat med en viss ökning av smittalen till senare under hösten, men redan nu börjar kurvorna smyga uppåt. Och precis som i andra länder är det unga i åldrarna 20 till 29 år som driver smittan», skriver Aftonbladet.
Man viser til at Sverige har denne utviklingen til felles med andre land, også Norge. Men i den forbindelse kan det nevnes at Sverige i motsetning til både Norge og andre nordiske nasjoner allerede har et massivt antall døde – per i dag 5766. Det siste døgnet har 6 personer dødd av covid-19.
Sveriges «korona-sjef» Anders Tegnell (statsepidemiolog), er (igjen) bekymret for det han er vitne til i landet.
«Det är ett dåligt tecken. Det var så det började en gång i tiden. Det finns en klar risk för att det kan börja en spridning i gruppen som sen kan sprida sig till andra grupper som blir betydligt sjukare», konstaterar Anders Tegnell under torsdagens pressträff.
Sverige har planlagt å åpne videregående skoler fra høstsemesterets start. Dette stilles det nå spørsmål ved:
«Nu ökar sjukdomsfallen bland unga. Är det säkert att öppna gymnasieskolorna i det läget?» spør Aftonbladet.
«Det finns inga garantier för någonting, men vi tycker ändå att det är viktigt att gymnasieskolorna får gå tillbaka till någon sorts normalitet», svarer Anders Tegnell.
Planen er at skoleåpningen skal gjennomføres med en del tiltak for å begrense smittefaren. Blant annet vil man tilpasse undervisningen til kollektivtrafikkens rutetider, for å unngå trengsel. Men fra skolehold er man ikke beroliget.
«Det är vi mycket kritiska till, säger Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges Skolledarförbund.
«Den nya anpassningen, tillsammans med den ökade smittspridningen, oroar många lärare, sier Matz Nilsson.
«Det är ju just bland den yngre delen av befolkningen som smittspridningen ökar igjen», legger han til.
Matz Nilsson er positiv til at skolene åpner igjen for fysisk tilstedeværelse, men mener at det må gjøres på en annen måte.
Anders Tegnell vil ifølge Aftonbladet ikke utelukke at en økning i antallet smittetilfeller kan føre til at skolene igjen innfører fjernundervisning.
Sammenlignet med Sveriges 5766 døde per i dag, er antallet i Norge 256, eller ca. 4 prosent av Sveriges dødstall. For Danmark er antallet døde 617, for Finland 331 og for Island 10.