Den svenske regjeringen vil innføre noe de kaller «sirkulær økonomi», og skape «verdens første fossilfrie velferdsnasjon». En aviskommentator kaller det «hodeløst», og går langt i å karakterisere det som en avvikling av demokratiet. Han spør om det er alvorlig ment.
Nylig fremla regjeringen Löfven sitt ambisiøse prosjekt bygget på det man ullent benevner som en …
«nationell strategi för cirkulär ekonomi».
Her handler det i realiteten om en radikal omlegging av all produksjon av varer og tjenester. I praksis skal hele den svenske økonomiske modellen snus på hodet, ut fra en vagt formulert modell …
«… som pekar ut riktningen och ambitionen för en långsiktig och hållbar omställning av samhället».
Det er ikke lett å begripe hva dette går ut på. I en pressemelding om dette forsøker regjeringen å forklare ambisjonene som ligger til grunn:
Kjernen i det hele er følgende målsetning:
«Detta är en viktig del för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.»
Prosjektet inngår dermed i regjeringens arbeid for å løse de påståtte «klimautfordringene»:
«Takten i arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi behöver öka för att nå miljö- och klimatmålen, liksom flera globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030.»
Hva dette i rene ord skal innebære for samfunn og næringsliv, er ikke spesielt godt belyst, men det gis visse antydninger:
«Genom att använda material mer effektivt kan deras livslängd och värde öka. Samtidigt minskar både uttaget av ny råvara och deponeringen av avfall.»
Pressemeldingen går litt lenger i å forsøke å oppklare hva dette egentlig handler om, og serverer følgende dose av politiske god-ord:
«Kärnan i strategin är en vision: ”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”. Det nationella arbetet för en cirkulär ekonomi kommer att fokusera på hållbar produktion och produktdesign; hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster; giftfria och cirkulära kretslopp samt den cirkulära ekonomin som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller.»
Dette kan minne om politisk satire, der man forsøker å presse flest mulig fraser og floskler inn på minst mulig plass. Her i landet ville mange kalt det visvas og tåkeprat.
Denne planen møtes med oppgitt hoderisting av enkelte kommentatorer. Man er oppgitt og bekymret over hva alle disse tilsynelatende meningsløse ordene kan føre til. En av dem som reagerer, er lederskribent Fredrik Haage i Smålandsposten.
Han viser til at regjeringen her bruker koronakrisen som påskudd til å iverksette det som rett og slett er en radikal samfunnsomlegging:
«Låt aldrig en bra kris gå till spillo heter det som bekant i politiken. Coronakrisen är perfekt i det avseendet. För om allt ställs på huvudet som den sägs göra, då kan den motivera vilka huvudlösheter som helst», skriver Haage.
Han omtaler prosjektet med begrep som «trams» (tøv), og kritiserer regjeringen for at den, uten debatt, kommer med en plan som innebærer å endre hele samfunnsstrukturen:
«Men allvarligare är att sådana här om än luddiga ändå mycket radikala projekt över huvud taget kan torgföras av en regering utan att det egentligen processas i en öppen debatt. Att ett helt ekonomiskt system skall ersättas av ett annat är inte som att vilja byta fastighetsskatt mot kommunal avgift.
Det här handlar om något mycket dramatiskt.»
Det er ingen tvil om at en gjennomføring av disse planene vil være dramatisk.
Haage mener faktisk regjeringen er i ferd med å hoppe bukk over det demokratiske fundamentet samfunnet er bygget på, og nå vil detaljregulere samfunnsområder politikerne ikke har mandat til å styre uten videre. Han går langt i å beskrive følgene av dette påfunnet fra regjeringen Löfven som en avvikling av forfatningen og demokratiet:
«Det borde resa starka principiella följdfrågor att omställningen till en cirkulär ekonomi ”måste genomföras gemensamt av politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi, privatpersoner och civilsamhället”, skriver han.
Haage fortsetter:
«Flera av de där sfärerna är faktiskt tänkta att antingen vara helt fredade från politisk påverkan eller åtminstone omgivna av högre rättsligt skydd än annat. I alla fall tänker man så i en demokratisk idétradition. En regering skall inte kunna ”ställa om” vetenskap, privatpersoner och civilsamhälle efter behag.»
Avslutningsvis lurer han rett og slett på om dette skal tas på alvor:
«Men det är vad man tänker göra. Om man nu skall ta ambitionen om det här med cirkulär ekonomi på allvar. Eller så är det inte tänkt att man skall ta det på allvar. Det är oklart eftersom medierna verkar vara helt ointresserade. Vi vet inte.»
Når pressen undres på om storslåtte planer fra regjeringen overhodet er seriøst ment, da er det noe som skurrer alvorlig i styringen av landet.
Kjøp bøker fra Document Forlags utsøkte utvalg her!