I Sverige skal det ikke være «et tak» for hvor mange asylsøkere man kan ta inn. Der kreves det i stedet «et gulv», et minimumsantall – på hele 100 00 per år. Det går partiet FI (Feministisk Initiativ) inn for.
Ifølge Fria Tider er det partiets økonomipolitiske talsmann Martin Jordö som i et innlegg på Twitter krever ett «migrationsgolv» for svensk innvandringspolitikk. Det vil si et årlig minimumsantall som skal få komme inn i landet.
«Hur kan vi garantera att Sverige tar emot minimum 100.000 nya asylansökningar varje år?», frågar sig Jordö.
Dette er ikke kun et kuriøst innspill fra en perifer person ute i partiorganiasjonen. Det har ifølge Fria Tider fått gehør i resten av partiet:
«Inlägget har gillats och retweetats från Fi:s officiella konto som skriver att det är «hög tid» för vad de menar är en human migrationspolitik.»
«Vi borde vara tacksamma att leva i ett land som människor vill fly till, och inte ifrån», skriver partiet.
I partiet FI mener man en slik nokså drastisk utvikling i innvandringspolitikken vil være gunstig for svensk økonomi. Den vil ha
«…positiva ekonomiska makroeffekter».
«Martin Jordö hävdar att stor asylinvandring inte bara är en fråga om human migrationspolitik, utan att den även har «positiva ekonomiska makroeffekter». Han påstår att Sverige haft en bättre ekonomisk tillväxt än våra nordiska grannländer på grund av invandringen, skriver Fria Tider.»
Han mener at på den høye innvandringen gjør at svensk økonomi så det suser, i motsetning til hvordan det står til i de øvrige nordiske land:
«Sverige går bra ekonomiskt. Norge, Danmark och Finland gör det inte», skrev han i en artikel på sitt partis hemsida för två år sedan.
Han beklagade sig då även över att Sverige tog emot färre invandrare än tidigare.»
I en periode har det nå ankommet færre innvandrere til Sverige på grunn av koronasituasjonen. FI-politikeren tror det vil være en trussel mot svensk økonomi, og noe man vil få svi for fremover:
«Nu har Sverige tyvärr mer eller mindre stängt gränserna, och det kommer visa sig i statistiken om ett par år», skrev Martin Jordö.
Han er med andre ord av den oppfatning at asylinnvandringen utgjør en ren gullgruve og en kilde til vekst og rikdom for Sverige.
FI er i dag et nokså marginalt parti i svensk politikk. Ved siste riksdagsvalg (2018) oppnådde man under 1 prosent av stemmene. Men ved riksdagsvalget i 2014 var tallet 3,14 %. Og selv om partiet nå er nede i en bølgedal, er det «en faktor» i svensk politikk.
Partiets hjertesaker er interseksjonell feminisme og likestilling, LHBTI-spørsmål og antirasisme.
Den nokså profilerte venstreorienterte politikeren Gudrun Schyman (tidligere leder for Vänsterpartiet) har lenge vært en frontfigur for FI.
Det er uklart hvordan andre partier på rødgrønn side, og ikke minst den vanligvis svært innvandringsliberale svenske pressen, stiller seg til det verdensbildet som tegnes av representanten for partiet FI.
Vanligvis er man nokså samstemte på venstresiden (og til dels på borgerlig side) i spørsmål som angår innvandring.
Liberale forslag som gjelder innvandring møtes sjelden med særlig hard motstand fra andre venstreorienterte partier, selv om utspillet skulle komme fra et lite parti som FI.