Annika Dejmek, professor emerita i patologi.
Sverige rapporterte i dag totalt 870 koronadøde, men det virkelige tallet kan være betydelig høyere, ifølge svensk professor. Ingen som dør av viruset i hjemmet inngår i statistikken.
Antall korona-døde i Sverige har skutt i været og er forholdsvis mye høyere enn i Norge og øvrige nordiske land. Men en patologiprofessor sier nå at tallet kan være enda mye høyere.
«Ingen som dör i Covid-19 hemma kommer att ingå i dödsstatistiken, eftersom deras Covid-19-sjukdom aldrig har verifierats.» skriver Annika Dejmek, professor emerita i patologi, SUS Malmö, Lunds universitet i et innlegg i Aftonbladet.
Hun konkluderer at «antalet döda troligen är betydligt högre än det som rapporteras av Folkhälsomyndigheten».
Folkhälsomyndigheten og Anders Tegnell har riktignok påpekt at det har vært forsinkelser i rapporteringen, men en betydelig viktigere feilkilde er at det kun er dødsofre med bekreftet Sars-cov-2-infeksjon som blir rapportert, og Sverige har testet betydelig mindre enn de fleste andre land, påpeker Dejmek.
Patienter med misstänkta coronasymptom som uppsöker sjukvården men inte är så sjuka att de behöver vårdas inneliggande skickas hem utan att testas och kommer inte heller i fortsättningen att prioriteras.
Ifølge gjeldende retningslinjer kan det testes ved mistanke på sykehjem, hvor de eldste og sykeste med størst dødsrisiko bor, men rapporter i media har avslørt at kapasiteten for slik testing ikke strekker til. Pasienter risikerer å dø før det mobile test-teamet rekker frem, skriver Dejmek.
Professoren konstaterer at kun fire prosent av alle over 65 bor på institusjon, og «den stora majoriteten av de äldre som inte hamnar på sjukhus kommer alltså aldrig att testas.»
För att tala klartext: Ingen som dör i Covid-19 hemma kommer att ingå i dödsstatistiken, eftersom deras Covid-19-sjukdom aldrig har verifierats.
Det hjelper ikke at legen som skriver ut dødsattesten skulle mistenke at koronaviruset er dødsårsaken, det vil aldri kunne bevises.
En ide om hvor mange som har dødd av viruset vil vi likevel kunne få, skriver Annika Dejmek:
Ännu så länge är antalet avlidna i dokumenterad Sars-cov-2-infektion inte så stort att mörkertalet skulle gå att upptäcka i SCB:s register över avlidna, vars preliminära siffror sträcker sig till den 31 mars men när antalet avlidna med bekräftad Covid-19 stiger kommer antalet döda i obekräftad Covid-19 att avspeglas i en total överdödlighet jämfört med tidigare år.
Dejmek er sterkt kritisk til svenske helsemyndigheters anbefalinger. Hun viser til at den høye dødeligheten i Italia antas å henge sammen med tett kontakt mellom eldre og unge – unge som kan være smittede men vise få eller ingen symptomer.
Den svenske Folkhälsomyndigheten utstedte omsider et forbud mot besøk på sykehjem, men man står fast på at også de som har smittede familiemedlemmer kan fortsette å arbeide om de kjenner seg friske, skriver Dejmek.
Folkhälsomyndigheten borde inte vara okunnig om att symptomfria smittbärare kan sprida SARS-CoV-2. Enligt en artikel i Science har 79 procent av de smittade blivit smittade av symptomfria bärare.
Hvor stort kan mørketallet være? Dejmek viser til en studie fra Italias hardest rammede provins, Bergamo.
Där fann man att utöver de officiellt cirka 2 000 Covid-19-döda i mars dog 2 400 personer fler än tidigare år i sina hem, med en annan diagnos än Covid-19. Och då måste man betänka att Italien har cirka fyra gånger fler sjukhussängar per invånare än Sverige, och gjorde fler test per invånare.
Dejmek viser til hva Bergamos ordfører sa til Wall Street Journal: «de land som er heldige nok til å være 14 dager etter oss har fortsatt tid til å bygge opp et forsvar. Vi var først, og vi var ikke forberedte. De ledere som studerer oss og ikke handler kommer til å ha mye å svare for».
Professor Annika Dejmek spør:
Tänker Sverige lyssna?