21. januar 2020. Politiets teknikere undersøker en svalgang i en boligblokk i Husby i Stockholm. Et leilighetskompleks ble rammet av en eksplosjon. «De två explosionerna i Husby och Kista natten mot tisdagen hadde som syfte att markera mot samma måltavla: En man, med koppling till båda adresserna, som enligt flera källor har stora skulder. – Det var en varning, säger en av källorna (SVT).» Bildet kan symbolisere det svenske hus. Foto: Fredrik Sandberg/TT / NTB Scanpix

Svenske sykepleiere må jobbe uten munnbind. En far og hans to barn blir funnet drept i en brennende bil. En bombe sprenges i et bolighus i Halmstad. Det skytes på åpen gate i Stockholm. Alt i løpet av det siste døgnet. Dette er ikke isolerte hendelser. Sverige betaler nå regningen for årene de valgte å se en annen vei. Sverige står i brann, men hvem skal slukke brannen?

Svenskene selv vil tydeligvis ikke innse at deres samfunn står i brann. Svenske medier, som resten av Sverige, kjører på som vanlig. Hålligång, va?

Selvsagt er det også der koronaen som dominerer, med en lett blanding av korona og sladder. Det vil si: Nyheten om at sykepleierne på Sveriges største sykehus, Sahlgrenska, er pålagt å jobbe uten munnbind, har for lengst forsvunnet fra førstesidene.

Uten å utgi oss for å være eksperter på hva som er den beste måten å bekjempe dette viruset på, reagerer vi med stor skepsis på den svenske strategien. Sveriges overkikador, statsepidemiolog Anders Tegnell, fnyser av norsk kritikk og dem som sammenligner den svenske strategien med russisk rulett.

Tegnell: Övertygad om att vi har rätt

Medan andra europeiska länder tar till allt fler striktare åtgärder så väljer Sverige en metod som bygger på frivillighet och information när det kommer till kampen mot viruset.

Metoden har mötts av kritik både i utländska medier och av norsk smittskyddsläkare.

Nu svarar Folkhälsomyndigheten på kritiken på flera fronter.

– Den här smittskyddsläkaren i Norge som jag har kollat upp har nog inte mycket mer data än någon annan har, säger Anders Tegnell, till TT. (Expressen)

Mon det.

Ingen vil snakke høyt om det, men det hviskes i økonomenes kroker om at årsaken til at Sverige har valgt sin hålligång-strategi, er at de ikke har råd til å stenge ned samfunnet. De har ikke noe oljefond å falle tilbake på, sier man.

Innvandring og eksplosiv kriminalitet 

En annen og mye mer taushetsbelagt forklaring er selvsagt at Sverige er i ferd med å skifte ut sin befolkning.

Sverige endres i halsbrekkende tempo: 1,2 millioner flere innvandrere, hundre tusen færre svensker

Sveriges demografi gjennomgår en historisk endring: Siden årtusenskiftet har landets innvandrerbefolkning økt med vel 1,2 millioner, mens antall svensker har minsket med vel 20.000 – eventuelt drøyt 130.000 – avhengig av hvordan man regner. (Document, 6.4.18)

Det verste man kan finne på å skrive eller snakke høyt om, er at når man åpner for masseinnvandring, som i Sverige (og Norge), så får man en eksplosiv cocktail. Det kan simpelthen ikke gå bra, uansett hvor mye man skulle ønske det, og uansett hvor mye man ønsker å fortie det. Der er Sverige i dag.

Gårsdagens funn av en far med sine to barn, der alle tre ble funnet drept i en brennende bil utenfor tettstedet Storvreta i Uppsala, var mer eller mindre forsvunnet fra svenske medier fredag formiddag. I ettertid fremstår det som mer forståelig. Fredag ettermiddag melder svenske medier nemlig at det etter all sannsynlighet dreier seg om en familietragedie, der en far tok livet av sine barn før han gjorde slutt på sitt eget liv. Slike tragedier skjer dessverre fra tid til annen, over hele verden.

Men Sverige og svenske medier har lang erfaring i å nedtone eller retusjere virkeligheten. Det er av de forholdene som har gitt alternative medier i Sverige stadig større oppslutning. Folk ser at hovedstrømsmediene spiller på lag med de mange som ikke vil se virkeligheten i øynene.

Derfor var det jo ekstra ubeleilig at noen fant på å skyte og drepe en mann i Stockholm i dag, midt på lyse dagen.

Man skjuten till döds i Stockholm

– Vi fick ett samtal klockan 11.20 om en skadad person och det finns uppgifter om att det kan röra sig om skottskador, säger polisens presstalesperson Åsa Wallentin, till TT.

Personen hittades på Birger Jarlsgatan, mitt i centrala Stockholm, och fördes till sjukhus.

Birger Jarlsgatan är en populär gata i Stockholm, som sträcker bland annat från Stureplan, där det finns flera kända restauranger, och upp norrut mot Vasastan.

Vanligtvis finns det många människor i rörelse just i det här området.

Den misstänkta skottlossningen har skett på de norra delarna av Birger Jarlsgatan, nästan i höjd med Frejgatan.

– Vi har spärrat av brottsplatsen som är ett garage för att kunna genomgöra teknisk undersökning, säger Åsa Wallentin vid polisen.

Fire timer senere skal man lete lenge for å finne spor av drapet på de største svenske nettstedene. Som nevnt ovenfor er svenske medier mest opptatt av å rapportere hendelser.

Analyser, hvori opptatt årsakssammenhenger er sjelden kost der i øst. Vi må over grensen mot syd, til Danmark, som lenge har sett seg lei på svenskenes siste eksportfremstøt.

På grunn av kriminalitetsutviklingen i Sverige innfører Danmark kontroll på grensen. Tog, ferger og bilister skal sjekkes, og reisende må legitimere seg. (NRK, 12.11.19)

Først torsdag 26. mars kom en av de store nordiske mediene på banen med sitt svar på at keiseren ingen klær har. Ikke overraskende var det også denne gang danskene som viste vei:

Er Sveriges vej den rigtige – eller skyldes den, at det er det eneste, Sverige kan gøre for at undgå etnisk og socialt kaos? (Jyllandsposten)

I den sammenheng må vi også vise til den svenske økonomen Jacob Wallenberg. En gjengivelse av hans frykt for at korona-bekjempelsen vil føre til en økonomisk krise med påfølgende sosial uro, hadde vi her på Document i går.  Jacob Wallenberg frykter sosialt sammenbrudd. Han snakker imidlertid mest om faren for sosial uro i land som har stengt ned, ikke om sitt eget Sverige.

Slik sett er han på linje med statsepidemiolog Tegnell og svensk presse. Selvkritikk blir for ubehagelig.

Den fjerde statsmakt der i øst, pressen, har latt seg kue og true til ‘å hålla tyst’ om hvor Sverige har vært på vei, lenge. Ikke bare i dag, ikke bare i går, og ikke bare i fjor.

43 år med «svenske tilstander» 

Tro det eller ei, lik det eller ei, men faktum er at Carl I. Hagen var den første her til lands som advarte mot «svenske tilstander». Det gjorde han så tidlig som før valget i 1977.

Hagen ble utledd, hånet og hetset. 40 år senere, foran valget i 2017, var det Sylvi Listhaugs tur til å få samme behandling. Midt i valgkampen besøkte hun et av de verste områdene i Sverige, Rinkeby, en forstad til Stockholm. Sveriges statsminister Stefan Löfven ba henne holde seg unna.

Listhaug gjennomførte et besøk i den innvandrertette bydelen Rinkeby i Stockholm – en av 23 no-go-områder i Sverige – og fikk en brottsjø av kritikk fra svenske og norske medier for å svartmale situasjonen.

Apropos det innvandrertette og kriminalitetspregede området Järva, som Rinkeby er en del av, så er dette siste korona-nytt derifra (rapportert av Document her):

Oron för det nya coronaviruset växer i Rinkeby efter dödsfall

På onsdagen meddelade Smittskydd Stockholm att runt 130 av de 959 i Stockholms län som konstaterats smittade med det nya coronaviruset kommer från Järvaområdet där Rinkeby ingår. Svensksomaliska läkarföreningen menar att bristen på information kan vara en orsak till att smittspridningen har tagit fart just här. (Dagens Nyheter)

I det gamle Sverige var det også liv i Järva, men den gang var det hjemmebrent, dragspel og dans det gikk i. Den gang var det ikke moskeer, amfetamin, skyting eller korona.

Han hette Karlsson och var från Järvsö,
där han var född för rätt länge se’n,
och han var ärlig och väl beaktad,
trots att han suttit på häktningen.
Och folket viska, «Han sörjer frugan,» som in hålet i himlen sänts,
men det var fel för han gick och tänkte på Brigitte Bardot och på hembränt!
(Første vers til «Hålligång i Skogen» med Lasse Berghagen)

Underholdningssamfunnet

Denne kommentaren startet som en refleksjon over dagens nyheter fra Sverige. Vi i redaksjonen har ofte undret – og klaget – over at norske medier ikke interesserer seg mer for hvordan det går i vårt kjære naboland. Skriften har stått på nettet i mange år, for den som har villet se.

Det er alltid noen som følger med. En vennlig leser gjør oss oppmerksom på hvor dårlig det står til.

I helgen fikk Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg corona-gaven de akkurat trengte i disse dager. Ansatte på IKEA i Kållered utenfor Göteborg fant tre bortglemte paller med nedstøvede esker på lageret. Innholdet viste seg lykkeligvis å være 50 000 munnbind, skriver Expressen. (Dagbladet, 18.mars)

Så dårlig står det til. Den ene saken leder til den andre, uten at svenske medier selv kobler sakene. Slikt overlates til leserne selv. I Aftonbladet var det en sak som vekket interesse; symptomatisk for svensk, og norsk, presse. De vil underholde.

Vi kjenner alle til Fredrik Skavlan. Vår egen stjernejournalist, som i årevis har laget såkalt intelligent fredagsunderholdning med interessante debattanter fra den store verden, for skandinaviske seere. Nylig signerte han en ny toårsavtale med norske TV2. Glemt er hans skammelige behandling av Jimmie Åkesson i 2015, nå skal snart karanteneferdige Skavland lage show av koronaen.

Aftonbladet: Agnes Wolds krav på SVT för att vara med i ”Skavlan”

Agnes Wold åker tåg från Göteborg till Stockholm för att medverka i ”Skavlan”.

Den numera kända professorn i klinisk bakteriologi har ställt flera krav för att vara med i programmet.

– Det får de fan i mig pröjsa, säger hon.

Professor i klinisk bakteriologi? Tog fra Göteborg? Hmm, det er jo der Sahlgrenska ligger … Det skulle vel ikke være slik at hun jobber der?

Jo da. Agnes Wold vokste opp i Uppsala er en «svensk läkare och professor i klinisk bakteriologi ved Sahlgrenska akademin, ved Göteborgs universitet». (Wikipedia)

Og hva var det hun, professoren ved Sahlgrenska, ville Skavlan & co. skulle pröjsa (betale)? Jo, heng med, som man sier i underholdningsverdenen.

Bland annat kräver Wold att det måste finnas fem tomma säten runt henne på tåget.

– Det får de fan i mig pröjsa. Det var ett krav för att åka upp. Min policy är att strikt hålla avstånd från folk, säger hon till Aftonbladet.

Hon funderar även på att vägra låta sig sminkas inför programmet.

– Jag funderar att nobba det. När det går en människa så nära riskerar man att bli smittad, säger hon.

Hun er redd for å bli smittet. Men hon skiter väl i om en överarbetat sjukskjöterska ikke får munnbind? Tar du den, Skavlan?

På randen

Faktum er at Sverige synker som en stein, i takt med innvandringen, i takt med kriminaliteten og i takt med økonomien.

E24 (27.03.20) Sveriges sentralbank: «Alt er forandret på to uker»

Deler av industrien i Sverige begynte i forrige uke å stenge ned fabrikker. Dette skjer særlig på grunn av restriksjoner og stengte grenser i Europa, som hindrer ansatte å komme seg på arbeid og transportere varer.

Det har derimot ikke vært noe stort problem med mangel på råvarer fra Kina, hvor produksjonen nå er i ferd med å komme i gang igjen etter at landet tidligere i år stengte ned mye virksomhet grunnet coronakrisen.

«Industrien utsetter også investeringer og vedlikehold av anlegg, blant annet for å holde kostnadene nede. Det får effekter videre ut i økonomien gjennom at underleverandører mister inntekter», skriver Riksbanken. (E24)

Parallelt, og nesten omvendt proporsjonalt med Sveriges nedtur, har det gått oppover for mannen og partiet ingen andre svenske politikere ville snakke med, før sist høst.

Ved Riksdagsvalget i 2002 fikk Sverigedemokraterna (SD) 1,4 %. Tre år etter overtok Jimmie Åkesson som partiets leder. Hadde det vært valg nå, ville Jimmie Åkesson trolig blitt svensk statsminister, som leder av Sveriges største parti (ca. 23 %).

Men Sverige har ikke noe valg i år. De må bare håpe at nedturen snart tar slutt.

Det samme må vi, ellers blir Sveriges tragedie også vår tragedie.

Kjøp Halvor Foslis nye bok her!