I dag är det Sveriges nationaldag. På ytan: ett land i fagraste försommarprakt där björkarna svassar med ljusgröna kjolar och syréndoften strör löften om ändlös ljuvhet. Under ytan: ett land, ett folk, en nation som håller på att utplåna sig själv. Vi förväntas fira vår nationaldag i skamvrån. Helst ska vi inte fira dagen alls […]
Bli abonnent eller logg inn – hvis du allerede er abonnent – for å lese denne artikkelen. Pluss-artikler blir frigitt 24 timer etter publisering. Artikler som er eldre enn to år er forbeholdt abonnenter.
