Hans Rustad Huset ovan årets tider barnens djurens och äpplenas hus en kvadrat av tomt rum under stjärnans frånvaro huset var barndomens kikare huset var känslans hud systerns kind trädets gren kinden blåstes ut av en flamma grenen ströks bort av en granat över boets luckra aska en sång av hemlöst fotfolk huset er barndomens kub huset […]
Bli abonnent eller logg inn – hvis du allerede er abonnent – for å lese denne artikkelen. Pluss-artikler blir frigitt 24 timer etter publisering. Artikler som er eldre enn to år er forbeholdt abonnenter.
