I dag presenteres Integrasjonsbarometeret 2007 (IB) for den svenske regjeringen. Tallene tyder ifølge Integrationsverkets Josè Alberto Diaz på en ny type holdningsendringer på områdene rasisme og fremmedfiendtlighet i Sverige.

Rasism och främlingsfientlighet är en av de stora utmaningarna som Sverige och EU möter i sin strävan att utveckla moderna och pluralistiska samhällen. Rasismen i dagens samhälle är i första hand ett problem kopplat till utomeuropeisk migration och något som väsentligen samspelar med integrationsprocessen. Rasism och främlingsfientlighet är starka barriärer mot samhällets ambitioner att erbjuda de nya invandrarna lika möjligheter och rättigheter.

Integrationsbarometern (IB) är Integrationsverkets stora enkätundersökning som genomförts sedan 1999 för att beskriva allmänhetens attityder, erfarenheter och kunskaper inom flera integrationsrelaterade områden.

IB 2007 viser en markant endring av holdninger i forhold til IB 2005, til tross for at det snarere dreier seg om mindre avstandstagen til rasisme og fremmedfiendtlighet enn økt støtte til samme. 3 av 10 spurte i undersøkelsen mener at etniske svensker bør komme før innvandrere når det gjelder jobb, bolig og bidrag, og andelen som synes det er akseptabelt med systematisk diskriminering av innvandrere på disse områdene har økt siden 2005. 15 prosent er helt eller delvis enige i at når antallet arbeidsplasser minker bør de innvandrerne som finnes i Sverige sendes tilbake dit de kom fra.

Undersøkelsens mange negative resultater i 2007 forbauser Intergrationsverket, som mener tallene bør vekke oppsikt ettersom tidligere målinger har pekt i stikk motsatt retning. Spørsmålet er om det dreier seg om en tilfeldighet eller om resultatene er begynnelsen på en generell holdningsendring i den svenske befolkningen. I følge Diaz kan en av faktorene som kan tenkes å ha påvirket holdningsendringene være det siste årets kraftig økte flyktningtrykk mot Sverige, samt den sosioøkonomiske kløften som gjør visse svake grupper mer sårbare enn andre.

En annen medvirkende årsak kan være den åpne mediedebatten om det politiske partiet Sverigedemokraterne (SD), mener Diaz. Hver fjerde av de spurte kunne tenke seg å stemme på SD:

De som bestämt uppger att de «kan tänka sig rösta på ett parti som vill inskränka invandrarnas rättigheter» blir signifikant fler. 7,3 procent svarar att de «absolut» vill göra det, mot 5,7 i förra mätningen. De som «kanske» vill göra det är 16 procent.

Sannolikt har den senaste mediedebatten om sverigedemokraterna gjort det mer accepterat att ge uttryck för denna typ av partipreferenser.

Det er i spørsmål om muslimer og islamofobi de største endringene forekommer. Fremdeles er det nesten 6 av 10 som helt eller delvis avviser tanken om å begrense innvandring av muslimer til Sverige, men tallet på de som ønsker en slik begrensning har økt og andelen som avviser begrenset innvandring av muslimer har minsket markant.

Andelen som tar avstånd från påståendet «Jag skulle ha svårt att flytta till ett område där det bor många muslimer» minskar också från 44 till 41 procent.

När det gäller föreställningen att förekomsten av många muslimer i landet skapar känslor av främlingskap («känner mig som främling i mitt eget land») inträffar både en minskning av dem som tar avstånd (från 73 till 66 procent) och en ökning av dem som instämmer (från 25 till 30 procent).

IB 2007 viser også mindre vilje blant folk til å medvirke i aktiviteter som skal motarbeide rasisme, samtidig som andelen som mener at rasisme kommer til å øke i løpet av de neste fem årene er større enn den var i 2005. Totredjedeler av de spurte avviser imidlertid bestemt at Sverige er et rasistisk samfunn. Det er en økning i forhold til den forrige undersøkelsen.

För Sveriges del är rasism och främlingsfientlighet en utmaning som varken bör överdrivas, dramatiseras eller nonchaleras. Det är en del av de mekanismer som påverkar moderna och komplexa samhällen. Oroande är om dessa företeelser lyckas sprida sig i situationer där samhällsinstitutionerna brister i sin förmåga att i demokratisk anda hantera viktiga sociala och kulturella problem.

En viktig förutsättning för att stå emot rasism och främlingsfientlighet är ett politiskt ledarskap som visar prov på initiativförmåga och kunskap. Med få undantag har dessa båda egenskaper tyvärr varit bristvara hos ledande sektorspolitiker.

I henhold til Statistiska centralbyrån (SCB) mottok Sverige 96 800 nye innvandrere i 2006.

Dagens Nyheter: -Invandrarfientligt parti lockar var fjärde svensk