Hans Rustad Jag skyggar för nogot som kommer hasande på tvären i snögloppet. Fragment ur det som ska komma. En lösbruten vägg. Nogonting utan ögon. Hårt. Ett ansikte av tänder! En ensam vägg. Eller finns huset där fast jag inte ser det? Framtiden: en armé av tomma hus som letar sig framåt i snögloppet. Tomas Tranströmer: Preludier […]
Bli abonnent eller logg inn – hvis du allerede er abonnent – for å lese denne artikkelen. Pluss-artikler blir frigitt 24 timer etter publisering. Artikler som er eldre enn to år er forbeholdt abonnenter.
