Fastklamrad vid livet som vid ett fällande träd hör jag saven predika och känner mot pannan en fläkt av svindlande, låga vingar. Jag blundar för att härda ut i skuggan. Fastklamrad som ett barn förvirras jag av min egen tyngdlöshet, min upprätthållna saknad så nära barken. Dock står i hjärtat den flyende bilden kvar, tecknad […]

Logg inn for å lese videre (abonnenter).

Støtt uavhengige nyheter!

Bli abonnent

Pluss-artikler blir åpnet 24 timer etter publisering. Artikler som er eldre enn to år er forbeholdt abonnenter.